• Inledningen är suggestiv och bra, men lovar mer än den håller. Meningen:
”Iväg för att knäcka de stora epidemiernas gåta.” är stark och antyder att detta kommer att vara en viktig del texten, men sen är du rätt summarisk i din beskrivning av GVFI:s arbete. Jag läser texten flera gånger och har fortfarande en lite dimmig bild av vad man egentligen gör och hur och hur man lyckas.
Förklaringen som kommer i början av textens tredje del bryts rätt abrupt av ett pratminus som leder i väg någon helt annanstans och sedan handlar det om finansiering och sedan kommer du inte tillbaka till frågan om epidemiernas gåta alls.

Sista stycket i den delen av texten smakar florstunn is. ”Så farligt är det ändå inte. Landet mår förhållandevis bra. Man vet vad man har men inte vad man får.” Jag kan ingenting om Kamerun men det omdömet känns väldigt svepande. Kan du stå för det?

Min allmäna känsla är att texten känns för packad och lite stressad. Skulle må bra av att flyta ut mer på sina håll (men det antyder du ju att den ska också).
Exempel: På sex stycken från ”Det är onsdag morgon” till ”skrattar lite” klämmer du in sjukt många ingångar och fakta. Man får inte en chans att smälta och det hela ger ett rätt spretigt intryck. Passagen innehåller också ett tankehopp som inte funkar: ”Ett fint damm från de röda jordarna lägger sig överallt. President Paul Biya har för inte länge sedan antytt att han tycker att en liten ändring av konstitutionen.”
Hela det avsnittet av texten tycker jag skulle behöva bli fylligare och tydligare.

Även fjärde delen skulle behöva mer kärlek. Väldigt summarisk story om Donna och sedan handlar det om en gorilla och Donna försvinner lika snabbt som hon dök upp. Och varför har de inte tagit blodprov på gorillan? Är det bara sjuka djur som kollas?

Ja, det var ju inte direkt korrekturläsning, men men.

”Yaoundé får sällan mer än trettio eller kanske trettiotvå grader.” Tycker ”får” är lite märkligt. Inser att du kanske inte vill skriva stort i ”I” framför ”Yaoundé” men kanske skulle ”Det blir sällan mer än trettio eller kanske trettiotvå grader i Yaoundé.” funka lika bra.

”Matthew LeBreton har varit vid hägnet länge nog för att känna igen många av djuren även på långt håll.

”Matthew LeBreton är ekologisk chef på GVFI, och en 37-årig australiensare som bara skulle till Kamerun för ett litet uppdrag för tio år sedan men råkade hitta hem.” Du kan plocka bort ”och” efter GVFI tycker jag.

”Så fort hon blir stor nog att klara sig kommer vårt naturliga band att försvagas.” Kanske skulle ett ”själv” kunna läggas till efter ”klara sig”.

”Matthew LeBreton har varit vid hägnet länge nog för att känna igen många av djuren även på långt håll.” Att vara ”vid” något ”länge” funkar inte här. Jag föreslår att ”…har varit vid hägnet ofta nog för att…”

Några smågrejer bara.
Snyggt ihopknutet på slutet.

Det ska bli kul att se om det blir en koppling till datorvirusjakt.

Jo, en grej till. Det här är en mycket bra ”jag var där”-känsla. Och man får reda på något nytt om hur Google funkar. Saknar kanske kanske ett resonemang om typ varför de gör detta eller dylikt.
Det finns ju en svag antydan där när du pratar siffror, en liten kritisk udd mot slutenheten – liksom ”nu passar det att dela med sig”.
Möjligtvis skulle det kunna få finnas lite mer av det. Men det kommer väl i nästa del. Och det är nog rätt, den här texten har bra balans. Det är bara det att jag blir nyfiken. Och att jag vill få syn på skribentens tankar och känslor inför situationen.

Saknas ett komma efter leker.

”Dessutom utmanade Google en välbeställd stiftelse, The Skoll Foundation, att matcha donationen med lika mycket pengar – vilket den gjorde.”

Nu kommer jag inte ihåg den exakta undertiteln på din bok, mer än att den var i bestämd form som att det är den enda boken om Google (jag tycker som sagt att den skulle vara i obestämd form)

Nåja, det som jag tyckte kunde ändras i den citerade meningen var: ”Dessutom utmanade Google den välbeställda stiftelsen The Skoll Foundation att matcha donationen med lika mycket pengar – vilket de gjorde.”. Jag tycker det flyter bättre.

Jag tycker det är för mycket ”eller” där. Jag hade föredragit något liknande: ”Är det jägare, slaktare eller bönder som är mest utsatta?”

I stället? Eller i gengäld?