Jag läser sällan tidningars huvudledare, eftersom jag generellt har svårt att förhålla mig till osignerade texter. (The medium is NOT the message. The SENDER is the message. McLuhan featuring Ekström.)
Men: Fick just sms från en kompis i Stockholm som noterat vad jag själv missat då jag läste DN i morse – nämligen att min krönika i Journalisten uppmärksammas i DN:s huvudledare i dag.
I dag utkommer DN Söndag. Om den inte snart börjar fyllas med lite mer substans och lite färre handväskor kan det hända att jag slutar öppna den.
***
Har sett en del sågningar av den i mitt tycke mycket lovande – men självklart ännu inte färdigutvecklade – musiktjänsten Spotify. Dessa sågningar kommer som det tycks alltid från personer som på det hela taget tycker att fri nedladdning av allt är en för alla inblandade bra modell. Naturligtvis. Jämfört med att bara ta vad man vill ha av allt och alla hela tiden har Spotify förstås sina svagheter.
***
Skicka ordet ”poesi” som SMS till nummer 72580. Det är gratis. Du kommer inte att störas. Du kommer inte att ångra det. Lita nu på mig.
Några dagar försenat, men ändå: man måste säga att Betty Skawonius intervju med Björn Gustafsson i DN är alldeles fantastisk. (Upp med en hand, alla som kissat hårt för att spara tid.)
***
Varma gratulationer till PC Magazine, som äntligen har passerat brytpunkten där de kan sluta att trycka sin tidning och helt fokusera på webbdistribution! Roligt att se att allt fler lyckas med detta nu.
***
Rikard Palm visar i en debattartikel hos Newsmill att han är precis så mycket människa som han tycks vara när han arbetar. Fascinerande. Men bra för honom själv? Osäkert. Han borde ju genast få andra erbjudanden efter detta, kan man tycka.
Peter Wolodarski får ett varmt grattis från en gammal knattereporterkollega – han blir chef för DN:s ledarredaktion. Peter är en otroligt sympatisk person, det lilla jag känner honom.
En sak bara. Av alla saker Thorbjörn Larsson kan säga om Peter, så är väl inte den här i Dagens Media helt klockren…?
Sydsvenskans Heidi Avellan tackade ju först ja och sedan nej till jobbet, vilket är helt känt och offentligt och omskrivet. Peter är alltså ett andraval. (Vilket inte spelar någon som helst roll egentligen, det enda som spelar någon roll är vem som har jobbet.)
Lärdom: Se upp med corporate bullshit, den kan träffa fläkten när som helst.