Mittenextremistens klagan

Här sitter man och är lipfärdig av besvikelse på den sittande regeringen, just eftersom man kunde hoppats på en större värdighet i maktutövandet. Lite mer Jed Bartlet i Rosenbad, något mindre korruption av gammalt snitt. Så har det ännu inte blivit, för att uttrycka det milt. Och så inser man att alternativet för en ideologisk mittenextremist med stor pragmatisk marginal, som jag själv, är detta:

Och det går ju inte! Jag kan inte rösta på dem så länge det betyder att Mona Sahlin blir statsminister. Vad ska jag ta mig till 2010? Allvarligt talat, vad ska jag rösta på?