Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Två ord i rättan tid

18 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Rekommenderad läsning ur Sydsvenskan: Per T Ohlssons senaste söndagskrönika. Det är den första rejäla analytiska texten som berättar varför Condoleezza Rice kommer att sopa banan med Hillary Clinton år 2008. Hittills har svenska medier mest ägnat sig åt ”hålla tummarna”-journalistik, ungefär som inför det senaste valet i USA, varpå ett helt svenskt folk blivit chockat över hur 56 miljoner amerikaner kunde rösta på Bush. På den punkten får vi inte riktigt godkänt.

***

Ännu en som säger ett sanningens ord i rättan tid etc etc. I indignationsnivå som en lapp i tvättstugan, visserligen, men några av de bästa texter jag har läst i mitt liv har jag läst just på tvättstugelappar.

Touché

16 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Folk som känner min fru säger att hon är vän, eller åtminstone vänlig. Det stämmer nog. Och desto roligare då när hon nyper till. Vi pratade, apropå föregående inlägg, och jag föreslog en liten, liten sak som jag kunde göra lite mindre av för att inte slita ut mig alldeles.

Hustrureplik, reptilsnabb:

”Bravo! Plåster på ebolan!”

Hehe.

Små tecken

14 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Ont i magen. Bloggstress. Sömnbrist. Blått kladd i kalendern. Flera stora reportage som väntar, egna idéer, rena drömjobb – som ändå inte riktigt lockar mig. Ett par egna projekt. Slarv med fysisk träning. Håravfall. Eller nej, okej, det är mer än tio år sedan. Men ändå: jag gör just nu lite för många saker på en gång. Det håller inte. Jag märker det.

Jag vill ha omedelbar tillgång till en Michael Douglas-replik ur Traffic: ”Clear out my schedule!”.

En liten cirkel slöts

12 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Läste Katarina Bjärvalls nya bok ”Vill ha mer” i går. Recensionsdag inom kort. Ni kommer att höra talas om den överallt.

Ett av reportagen handlar om en familj i Gudhem i Västergötland, som lever i princip helt självhushållande. Jag läser. Det är mina trakter, och gradvis märker jag att jag känner igen berättelsen.

Just det! Detta är ju familjen som köpte det fårnät jag gjorde i ordning sommaren 2004!

Låt mig berätta: Sommaren 2004 bodde jag en vecka på min fasters och farbrors gård, släktgården. Jag umgicks med farmor och farfar och morfar, och var i slutfasen av att skriva min bok Ordlekar, som man kan läsa mer om under ”Texter” här ovan.

Jag hade dessutom bett om en arbetsuppgift. En fysisk uppgift att ägna förmiddagarna åt. Det blev att reda ut och ordna till begagnade fårstängsel, som skulle säljas för två kronor metern till en självhushållande familj i Gudhem, som skulle betala med ägg. Familjen i Katarina Bjärvalls nya bok, givetvis!

Jag får den där lilla, lyckliga känslan av sammanhang och samband.

Det blev en text av det där fårnätsrullandet också, en text om vilket pris man kan få betala om man försöker ha en alternativ livssyn i praktisk eller intellektuell mening. Den här:

RUTOR

Ensam rullar jag upp det begagnade fårnätet i motlutet. En tyngd i ena änden, och så med sparkar och knuffar framåt. Undersöker kvaliteten, mäter och godkänner, stegar upp och kasserar. Knipsar av med hovtång, gör två rullar av en. Två kronor metern kan man sälja ett begagnat fårnät för, vet jag.

Den ännu otränade fårhunden springer sig trött för att försöka förstå hur nätet kan rassla sig fram på marken kanske tio eller tjugo meter från mig. Mönstret har blivit oregelbundet. De starkaste tackorna har tryckt igenom huvudet, för att få se världen utan rutor. Det är bara att pressa huvudet framåt tills det fastnar; den mjukt böjliga metallen ger i alla fall efter lite.

Världen utan rutor! Visst kan man få se den – men då får man acceptera att man inte kan röra sitt huvud som man vill.

De har det precis som vi, de små liven.

Listklister 7

10 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Årets ost: Manchego, ny på julbordet.

Årets överdos: Koriander. När ska det ta slut?

Årets designer: Jan Björk. I år och alla år. När ska världen våga köpa hans kläder i stor skala?

Årets fördumning: Pokertrenden.

Årets tråkigaste journalistiska uppdrag: Jag hatade verkligen att skriva om digital-tv.

Årets bästa lista som ingen kommer våga göra i en tidning: ”De dör 2006”. Jag har jobbat på TT på 1900-talet, jag har sett de förproducerade dödsrunorna.

Årets mest saknade: Sångaren Matthew Stone som ingen som läser detta har hört talas om. Han har hankat sig fram med band som Random House of Soul och Yes Virginia och har en av de bästa röster jag har hört. Jag har hittat honom tack vare att jag litegrann känner basisten Whynot Jansveld som han spelat mycket med. Köp Yes Virginias platta via deras sajt.

Årets copy/paste: Alexandra Pascalidou. Det är bara alltför uppenbart att hon vid flera tillfällen har snott lejonparten av sina krönikor.

Årets hemskaste prognos: Anders Nunstedt skriver om skivåret 2006 och berättar om kommande plattor från Justin Timberlake, Gwen Stefani, The Hives, Dr Dre, Kylie Minogue, Outkast och Beyoncé. Nu ska vi se… sex av sju av dem är absoluta dyngartister, fullständigt ointressanta, överproducerade eller hafsiga, själlösa eller fejkade. Christ alive.

Årets kapning: Lisa Förare Winbladh får rimligen Rikard Nilsson och Per-Olof Hegg att gråta. För att inte tala om förlaget, de kommer att behöva antidepressiva där.

***

…och ja, det är Kylie som är undantaget.

Listklister 6

8 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Årets lilla romanbygge: ”Frisk, fräsch och spontan” av Mons Kallentoft. Elegant gjort. Bra påkommet.

Årets tv: Coupling.

Årets ”testaförhelvete innan ni kör skarpt”: Internet ombord på X2000. Funkar ytterst sällan. Nya saker krånglar varje gång.

Årets tidningssida: Danska Politiken skriver om ordet Fuck. Ordets historia och plats. Och så klottrar man tre, stora, förbannade ”Fuck!” över hela sidan. Ska man läsa texten får man i stället bläddra till den oklottrade versionen på sidan 2. Briljant, danskjävlar, briljant!

Årets sämsta på webben: Netonnet. Betedde sig på ett sätt som gör att jag för evigt aldrig kommer att handla hos dem.

Årets test: Kolla din egen sajts användbarhet här.

Årets låt, också: ”Genom allt”, Carola.

Årets tidskrift på nedgång: Jag tycker tyvärr att Ordfront blir en gradvis dummare tidskrift. Mindre intelligent, mindre benägen att svara för sig. Satiren över Maciej Zaremba i senaste numret är ett praktexempel på det.

Årets recension: …stod ändock att finna i just denna tidskrift. Niklas Darke recenserade Lundellboken genom att skriva ett epos om hur jobbigt det är att vara Gammelsmurf. Det jävla skägget. Den jävla luvan. Hahaha!

Årets sväng: Beverly Knights ”Come as you are”. Fullt möjligt att den släpptes redan 2004, men det var 2005 den svängde i mina lurar.

Listklister 5

6 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Årets korruption: Socialdemokratisk sammanblandning mellan det egna partiet och regeringsmakten.

Årets låt: ”Be mine” av och med the magnificent Robyn.

Årets album: Edith Söderström, ”Timmar på taket”.

Årets ”mitt utrymme och min lansering motsvaras av fullständigt häpnadsväckande lite substans”: Belinda Olsson, Aftonbladet. Den som klumpar ihop henne med roliga och helt egna Linda Skugge eller überskickliga Linna Johansson (vanligt) kan förmodligen inte heller se skillnad på rabarber och selleri, och av det skulle komma en äcklig efterrätt.

Årets fik: Hornstulls mjölkbar, minus akustiken och stolarna.

Årets lunch: Som alltid, Clemens matsalar i Lund. Man är ledsen, orolig och otrygg i vetskapen om att ägarparet just nu håller på att sälja. Plommonspäckad fläskkarré no more.

Årets webb: WordPress. Bästa bloggmotorn. Används både här och på Sydsvenskans kulturblogg, som vi drog i gång i höstas.

Årets förlorade fajt: Min egen kampanj för att få Sydsvenskan att likt nya Fokus samla alla rättelser på en plats, och på så vis (som jag ser det, alltså) stärka läsarkontakten, skärpa intrycket av tidningens integritet, åstadkomma en enhetlighet i vår rättelsemetodik och minska vår felprocent. Mina argument bet inte bra nog. Jag får vässa dem. Alternativt har jag fel.

Årets rubrik: ”Påven piggnar till – orkade äta kex”. Såg den utklippt på en vägg, så jag kan tyvärr inte ange källa.

Årets fyrdubbel: Jag slet som ett djur med att göra en rolig Nobelgrafik över Svenska Akademien, kollade och dubbelkollade. Och ändå: ett allvarligt fel och tre irriterande små. Fruktansvärt irriterande.

Listklister 4

4 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Årets snälla sågningar: Mina egna av Pressens Tidning kvalar inte in på nån elak-lista. Jag har snarare hållit igen med tanke på hur tidningen har sett ut.

Årets elaka sågningar: Alla som riktats mot Jan Guillou. Efter att ha läst hans bok ”Kolumnisten”, med samlade texter ur främst Aftonbladet, är det mig obegripligt hur han kan vara så kontroversiell i mångas ögon. Han är demokrat, jämställdhetsivrare, faktaförespråkare och i allt övrigt debattör med ett tydligt deklarerat vänsterperspektiv. What’s the fuzz?

Årets akademiska trend: Forskare med politisk agenda vägrar att diskutera sakfrågor och skyller på ”drev”. Kan på rak arm komma på åt minstone tre exempel.

Årets vart tog du vägen?: När jag jobbade på Expressen 1997 fanns där en kollega som heter Tobias Nielsén. Jag gillade honom. Han var smart, välklädd och mycket väl införstådd med sig egen kapacitet. Bitvis lämnade han lysande texter ifrån sig. På bokmässan åkte jag limousin till och från Landvetter för att intervjua Noreena Hertz. Förlagskontakten visade sig vara Tobias hustru Hanna, och jag fick äntligen veta vad supertalangen från Vetlanda gör numera. Det är inte journalistik. Och det, mina vänner, är slöseri.

Årets överdåd: Olja smaksatt med vit Alba-tryffel, serverad av och hos svärfar. Årets smak, årets lyx, årets extra allt.

Årets promenad: Sträckan Folkskolegatan 6-Gjörwellsgatan 30 i Stockholm. Jag hade en fin tid på DN; utsikten varje morgon på väg över Västerbron slog det mesta.

Årets tidskrift: Gourmet. Igen. Kombinationen kompetens, passion och nörderi kan ingen slå, inte ens Offside-gänget.

Årets tidskrift, runner-up: QX. För det goda humöret och för intervjuerna vi inte får läsa någon annanstans.

Årets dagstidning: Sydsvenska Dagbladet. Ni borde läsa den.

Årets kvällstidning: Expressen, helt särklassig. Trots allt, trots all skit. Aftonbladets kultursida är nu så sömnig – stopp, vänta, jag har 19 000 tecken internationell vänsterfilosof som har skrivit något jävligt VIKTIGT här – att jag närmar mig punkten då jag inte längre kommer att läsa den.

Listklister 3

2 januari, 2006 | 0 Kommentarer

Årets avslöjande: Att juryn för Stora Journalistpriset först ett år efteråt upptäckte att de borde ha delat ut pris till Kalla Fakta-gänget för avslöjandet om CIA-planet.

Årets kedjereaktion: Sydsvenskan blev blåst på en självskriven nominering till Stora Journalistpriset för MKB-skandalen. Har ni tänkt på att kulturen i Malmö stad verkar vara lite som den i Vita huset? Först avslöjar man tortyren. Sedan säger presidenten: ”Vi fördömer tortyr. Vi har pratat om det här, och vi är överens om att vi inte ska ha tortyr. Vår försvarsorganisation är en fin organisation och chefen har de andra chefernas fulla förtroende.” Ingen får sluta, ingen tar ansvar, ingen tvingas till ansvar.

Årets litteraturupplevelse: Åsa Ericsdotter. Boken ”Smälter” kom i januari. Den golvade mig. Den kan golva dig.

Årets pageturner: Henrik Langelands ”Wonderboy”, som jag läste först i höstas. Exakt tonträff från dotcom-tiden.

Årets Ebba von Sydow: Ebba von Sydow! Mark my words, kamrater. Hon förtjänar det utrymme hon har jobbat sig till, och är klok som en pudel.

Årets ”du är nu bara en enda liten felstavning från att ha skaffat dig ett irreparabelt dåligt rykte som reporter”: Niclas Rislund på Expressen, nu åtalad för att ha uppgivit att han var polis. Dessutom mannen bakom den såvitt man kan förstå mer eller mindre påhittade artikeln om Mikael Persbrandts alkoholvård i Expressen den 15 december.

Årets oväntat skickliga stilist: Mikael Persbrandt, DN Debatt, 18 december. Han vinner förtalsrättegången!

Årets onödiga: Jag drev lite med Persbrandts vilda liv i en sammanställning över årets böcker som jag höll i. Även om det var ett mycket litet och harmlöst skämt så var det att sparka på någon som ligger.

Årets ”du är nog faktiskt inte galen som jag trodde först, det är nog snarare så att du är en jävligt stor talang”: Margret Atladottir.

Årets bästa utländska: Andrew Edgecliffe-Johnson möter och berättar om Mariah Carey i Financial Times den 16 december. En sanslöst välskriven text och väl berättad berättelse – men också en skicklig anpassning till den egna tidningens målgrupp. Han tänkte innan han skrev. Önskar jag undantagslöst kunde säga det om mig själv.

Gott nytt år

31 december, 2005 | 0 Kommentarer

Var snälla mot varandra och glöm inte hörselskydd till barnen när raketerna smäller i kväll. 2006 blir ett fantastiskt bloggår så länge ni inte spränger bort fingrarna!