Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Fem bästa bylineinitialerna

2 maj, 2006 | 0 Kommentarer

Efter att i några dagar noga och djupt ha analyserat fenomenet med initial i byline är jag nu redo att presentera en topplista. De fem bästa och snyggast använda initialerna i journalistnamn. Är ni med? Okej? Okej!

5. Jens B Nordström, har setts i bland annat TV4. Hans namn blir faktiskt enklare att säga om man lägger till ett B. Annars blir det för trångt mellan s och n.

4. Per T Ohlsson, Sydsvenskan. En bokstav förvandlar ett mycket vanligt skånskt namn till ett unikt varumärke. Rytmiskt effektivt.

3. Göran A Nilsson, Sydsvenskan. Eftersom det av detta blir initialerna GAN, precis som signaturen för konstnären Gösta Adrian Nilsson. Hur elegant som helst.

2. PJ Anders Linder. För att det är så avigt att det blir enkelt. Så fel att det blir rätt.

Och nummer ett: Marika S Wischman på Expressen. För vem vill inte heta Swischman?

Initialuttal

30 april, 2006 | 0 Kommentarer

En annan intressant aspekt på mellaninitial i byline är uttalsförskjutningen som uppstår i den händelse förnamnet är enstavigt. På Sydsvenskan säger man Per TE Ohlsson, med betoning på T om man säger hela namnet. Men om man bara använder förnamnet blir det i stället PER-te, med tydlig emfas på första stavelsen. Detta gäller också fotograf Leif Å Andersson, som blir LEIF-å så fort man inte använder efternamnet. Samma erfarenhet har jag från DN, där man säger Mats JI Larsson, men MATS-ji om man kör den lite mer familjära stilen.

Vad säger Fredrik Lindström och Sture Allén och gänget om det här?

***

Förra året skrev jag det här om Siste april. Lite rolig text, tycker jag själv, och eftersom Lund är Lund behöver jag inte skriva någon ny text om det. Copy-paste, bara.

***

Och, se föregående inlägg: Anders Q reder ut begreppen i ett mejl:

”Jo, det stämmer. Jag gjorde min JH-praktik på Expressen och mitt första alster i TV-Expressen beskrev ett naturprogram om livet i en myrstack. Min namne tyckte att det var lite trist att läsarna skulle tro att han stod för mina texter och jag fick bylinen Anders Q Björkman. Numera heter jag officiellt Anders Quintus Björkman, men det är det bara försvarsmakten och skattemyndigheten som kallar mig. Senare har jag lite avundsjukt upptäckt att det finns en polis som heter Qurt. Ett mer originellt Q-namn än mitt kan man tycka.”

Varför är det så ont om Q?

28 april, 2006 | 1 Kommentar

Efter föregående inlägg har jag med en liten grupp engagerade läsare diskuterat den oerhört mångbottnade frågan om initial i byline.

Ett gott argument för är givetvis risk för sammanblandning. Anders Q Björkman på Svenskan heter så – enligt ryktet – eftersom han en gång jobbade på Expressen samtidigt med tv-krönikören Anders Björkman. Anders Q har enligt samma rykte inget mellannamn, varför han blev tilldelad en initial. Fantastiskt, om det stämmer. (bekrafta@andreasekstrom.se eller forneka@andreasekstrom.se om du läser det här, Anders!)

Harry S Truman la förresten till ett S, eftersom han tyckte det blev mer statsmannalikt. Något S-namn hade han inte.

***

Och Thomas Frostberg fortsätter att vara extremt läsvärd i sina rapporter från San Fran. När får vi det så där i kontakten mellan pr och journalistik i Sverige? Det får gärna dröja för min del.

Initialt

26 april, 2006 | 0 Kommentarer

Se här! Anders Ahlberg blir ny chefredaktör för Pressens Tidning! Han kommer till dukat bord; den kan omöjligt bli sämre. Anders Ahlbergs fina resultat på bland annat VLT visar väl att Tidningsutgivarna har fattat allvaret, och därför satsat på att göra en riktigt bra rekrytering.

***

Bästa läsningen på väldigt länge: ”The Google Story” av David A Vise. Utgiven av Macmillan, finns att köpa nu men kommer säkert inte att översättas. Patrik Svensson recenserar i Sydsvenskan. Utöver att jag från och med nu liksom håller på Google eftersom det är lätt att gilla Larry och Sergey – fett undantag markerat för flatheten i Kina – så har jag dessutom återfått lite av tron på att en liten grupp skarpa och hårt arbetande människor (Google) kan åstadkomma oändligt mycket mer än en väldigt mycket större grupp av lallare (Microsoft).

Det är en sjuk värld som har fått mig att tvivla.

***

David A Vise, förresten. What’s up med en initial i byline? Om det inte finns väldigt goda sammanblandningsskäl är det bara klumpigt. Jag gillade boken, men självklart hade jag gillat den ännu mer om den hade varit skriven av David Vise, inte David A Vise. Andreas J Ekström. Ni ser ju, det går inte. (Ochjagvillvetadittandranamn@andreasekstrom.se för den som inte kan hålla sig. Ledtråd: Det är inte Jisander, Jutterström eller Jeltsin.)

Unga ess

24 april, 2006 | 0 Kommentarer

Första unga esset: Missar sällan Babel i SVT numera. Daniel Sjölin är så lysande i sin balans mellan auktoritet byggd på sakkunskap och passionerat intresse, och sin journalistiska nyfikenhet. Inslaget om Stefan Hammarén, den finlandssvenske stollen, liknade inget annat jag har sett i tv. Kolla via Babels sajt.

Andra unga esset: Det finns folk som säger att Jonas Hassen Khemiri blir hur stor som helst. Jag har inte hunnit läsa hans uppföljare till ”Ett öga rött” – men jag hörde honom däremot på Påskdagen som krönikör i Godmorgon världen i P1. Jamen SATAN vad bra han är.

***

Mycket mycket mycket viktig analys.

***

…och äntligen har mina Financial Times börjat komma. Samma dag, med posten, men alltså inte helgens dubbelnummer förrän på måndagar.

Radioprat och tidningsprat

22 april, 2006 | 0 Kommentarer

Jag har alltid velat prata i radio. Men det brukar bara bli att jag får prata FÖR radion, Radio AF i Lund alltså. Jag brukar föreläsa på deras journalistikutbildning ibland, och i eftermiddag ska jag träffa ett gäng representanter för Sveriges studentradioorganisationer – de har ett slags årsmöte i Lund. Så i eftermiddag ska vi prata journalistik i universitetsvärlden. Det är snart två år sedan jag ägnade mig åt det, men något får man väl hoppas att jag minns i alla fall.

***

Häromdagen fick jag besök av studenten Kajsa Carlsson från journalistprogrammet, den tvååriga påbyggnaden för folk med akademisk grund i andra ämnen, vid Lunds universitet. Hon intervjuade mig om vad bloggtekniken har betytt för de etablerade massmedierna, och ställde många frågor om mina egna bloggprojekt. Resultatet ska publiceras i den tidning som utbildningens studenter producerar under våren.

Ska bli intressant att se hur Kajsa får ihop det. Som ”vanligt” när jag blir intervjuad – har hänt ett väldigt litet antal gånger – tänker jag i förväg att jag ska vara ett bra intervjuobjekt och uttrycka mig i raka och sansade och citatvänliga pratminus. Ready to print, liksom, prat on demand. Men i stället blir det mitt vanliga hackigt snabba flödesprat med tolv stickspår och knöliga referenser. I bästa fall kommer jag ihåg vartåt jag syftade när jag började. Ofta inte. Om de lägger ut intervjun på webben ska jag länka.

***

Viktiga frågor ställes här.

Vi har baaaaara varaaaaandra

20 april, 2006 | 0 Kommentarer

Någon har startat en blogg som heter Öppet arkiv. Den är en hyllning till Sveriges Televisions samlingar, som ju onekligen innehåller både en och annan skatt och en och annan freakshow. Jag lämnar upp till var och en att avgöra på vilken ände av skalan detta inslag ur Barnjournalen ligger.

***

Adam Johansson, ytterback, bloggar på IFK Göteborgs hemsida. Han skriver bra!

Ich bin ein Berliner, inte en tabloid

18 april, 2006 | 0 Kommentarer

I Journalisten nyss sågade jag Kalla Faktas redaktion för deras bojkott av Grävseminariet i år. Kändes som en lättnad att i påföljande nummer se Fredrik Laurin ta avstånd från redaktionens bojkott.

***

En spännande, egensinnig, smart, rolig och politisk bloggare drar fram som en orkan. Hon heter Katrine Kielos och är mycket läsvärd. (Att jag tycker att någon är läsvärd betyder inte nödvändigtvis att jag håller med om vad som sägs, vilket i detta fall känns påkallat att nämna.)

***

Berlin är en suverän stad – kulturellt, politiskt, kulinariskt, arkitektoniskt. I helgen som gick var jag där med familjen några dagar – för första gången! ’Bout time, med tanke på hur häpnadsväckande nära det är mellan Lund och Berlin. Och jag återkommer nog med en och annan liten rapport därifrån.

Hårda pix

16 april, 2006 | 0 Kommentarer

Är det bara jag som tycker att tonen i det offentliga samtalet har hårdnat mycket på kort tid? När till och med Linda Skugge klagar över det, då måste det vara hårda pix out there.

Då och då känner jag instinkten att jag borde sluta skriva offentligt om något som är kontroversiellare än, säg, melodifestivalen. Något är det som gör att jag ibland kan känna mig trött eller rädd när jag debatterar saker. Jag vet inte vad det är. Känslan av att när som helst få en box på näsan.

Eller så är det bara rädsla inför den offentliga bedömning som kanske kommer att följa när min första förlagsutgivna bok kommer ut i augusti. Hur det projektet framskrider kan man se här.

***

Landets mest läsvärde bloggare heter Peter Englund, om ni inte visste det. Läs honom här.

Döden döden

14 april, 2006 | 0 Kommentarer

Dagens låt, precis som vid samma tid förra året: ”Easter” med Marillion. Fantastisk. Låter som en krokus.

Och så här i påsktider: Jag är alltid intresserad av hur vi behandlar våra döda. Låter skumt va. Men jag läser allt jag kan komma över om det, och tänker ofta att jag borde skriva mer, mycket mer, än till exempel det här i frågan.

En grej jag alltid gillar är när man låter verkligheten och samtiden bli en del av brytpunkten mellan liv och död. Varje gång jag ser Fonuskontorens märkliga skyltning och konstlat ”värdiga” informationsmaterial, för att ta ett exempel, drabbas jag av motvilja.

Se här ett bra exempel på hur man låter livet och döden samexistera. På sajten Hitta graven kan man söka på alla Stockholms kyrkogårdar. Hitta graven. Om du så har bestämt dig för att en gång för alla besöka din farfars farfars grav, men aldrig gjort det, eller om du bara är nyfiken på exakt var en intressant historisk person är begravd – spelar ingen roll, det är bara att söka.

***

En annan gång ska jag berätta historien om vad ett sådant här system hade kunnat betyda en dag i augusti 1994.