Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Roligt, elakt, aktuellt

Alltså, på riktigt. Läs den här texten om Dan Brown. Något är det som gör det engelska språket till det perfekta redskapet för den som vill vara maliciös.

3 Kommentarer

  1. Geryon den 16 maj, 2013 kl 08:23

    Visst, härlig text, men det finns inget mystiskt med engelska språket; vad det handlar om är att redaktioner och kritiker i engelskspråkiga länder (och andra länder, till exempel Frankrike) inte har brynat ner lika metodiskt som i Sverige. I Svedala ses det ju som exkluderande om man nämner Bremer, Ernst Rolf eller Arvid Lindman, om fyrtio år kommer motsvarande att gälla LindEman eftersom scenisk populärkultur är färskvara: den brukar flagna av en del i det gemensamma minnet när det inte finns så många kvar som minns dået, den tid när något kom första gången, slog igenom.

    Att slänga in anspelningar på rader av Stagnelius eller Almquist – Deacon nämner ”market-leading British rhymester John Keats” – i en stygg recension i en dagstidning hade numera gett minuspoäng i Sverige, och att såga en bok av Camilla Läckberg, som väl är det närmaste vi har till Brown när det gäller folk som skriver bonafide bestsellers? Uteslutet, det hade stämplats som snobbigt tjejförakt med en gång.

    Jag gillar också Monica Hesses mera sansade, men lika avslappnat elaka rader i washington Post: ”he has perfected the breathless art of the cliffhanger chapter, the ooky villain, the historish backdrop” men berättelsen har inget driv eller levande atmosfär: ”Narration appears lifted from a Fodor’s guide (!!) as when Langdon pauses in the middle of a life-or-death escape to remember the history of a bridge… It’s like trying to solve a mystery while one of those self-guided tour headsets is dangling from your ears.”



  2. Andreas Ekström den 17 maj, 2013 kl 06:37

    Fast ibland slår svenska recensenter till ändå, läs Per Svensson om Britt-Marie Mattssons bok till exempel…

    http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.753447-britt-marie-mattsson-vi-tolererar-inga-forlorare-klanen-kennedy



  3. Marie Breskic den 20 maj, 2013 kl 11:23

    Jag lider av svår bestsellerallergi eller så är det så att en människa bara kan himla med ögonen ett begränsat antal gånger per sida i en bok utan att bli svårt illamående och därför har jag inte läst Dan Brown, men nu behövs det ju inte heller sedan jag fått hans verk så målande beskrivna. Dökul.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.