SAOL, uppslagsordet ”rasism”:
”Åskådning som hävdar att människor med olika yttre egenskaper har olika värde.”
Begrundar detta mycket noga. Vad är en ”yttre” egenskap? Skallighet? Nej, det tycker nog de flesta inte. Hudfärg? Ja, det skulle säkert många hålla med om.
Redan där blir jag förvirrad. Min skallighet och min vithet har det gemensamt att de kommer ur mitt dna. Varför är det inte samma då, som kategori?
Religiös tillhörighet? Nej, det låter mer ”inre”. Politisk uppfattning då? Kanske också mer ”inre”. Anhängare av en stark tradition som alltid har funnits i familjen och hos vännerna där man bor då? Där börjar det bli lurigt.
Men om någon skulle få för sig att säga att vi som bor i Lund ÄR på ett visst sätt på grund av att vi bor här, och att vi har ett antal avgörande nedärvda egenskaper som inte kan förändras över tid och som inte är förhandlingsbara… Ja, då skulle jag ju avfärda den personen som en helt vanlig ädeldåre.
”Det vet man ju. Sådana ÄR de, lundaborna.”
Tänk om man hörde det, sagt på djupt allvar? Eller förklätt och hårkluvet på en stor tidnings ledarsida?
Kulturrasism, skulle jag kanske säga om jag var arg. Kanske skulle jag avfärda det som en ädeldåres formuleringar. Det beror på dagsform. Men! Det är ju så fint väder i dag, och jag har varit på en fin begravning, så jag tar och gör en rejäl omgång pastasås på lammfärs och quorn i kombination i stället. Gå i frid, skalliga och lejonmanar, sida vid sida.
