h-hittills

Den korta versionen är att jag i någon mening har jobbat som journalist sedan 1991, då jag började frilansa vid sidan av skolan. En kort sammanfattning finns dessutom på Wikipedia, och en ännu kortare i Nationalencyklopedin.

Den långa versionen (det vill säga det du absolut inte behöver veta med mindre än att du har ett direkt stalkermässigt intresse för min yrkesbana och dessutom orkar med skrytet) kommer här:

1975: Född.

1988: Knattereporter i Barnjournalen i Sveriges Television. Om jag inte hade bestämt mig för vad jag ville jobba med redan, så tror jag att beslutet fattades när jag förstod att man i det här jobbet kunde få träffa Bruce Dickinson i Iron Maiden och fråga ”what do you do when you are not fencing or singing?” (Ett mer eller mindre genant klipp finns det outplånliga YouTube-arkivet. Thomas Di Leva visar sig vara mycket snäll mot barn.)

1991: Säljer en första artikel till Kungsbacka Tidning.

1992: Gör mitt första riktiga sommarvick, också på Kungsbacka Tidning. Börjar frilansa för Göteborgs-Posten.

1993: Reser utomlands för ett år med Up With People.

1994: Stannar kvar i organisationen och tar anställning som turnémusiker.

1995: Kommer hem. Fortsätter plugga och frilansa. Jobbar en sommar som typograf och lägger all ledig tid på Norra Halland, Kungsbacka Tidning och Göteborgs-Posten. (Men jag också sålde ett basketreferat till Norrländska Socialdemokraten, en artikel om Lili & Sussie till Hallands Nyheter samt ett jobb till Svenska tvillingklubbens tidning. Man får inte vara petig.)

1996: Gör en sommar på Göteborgs-Posten, vilket öppnar dörrar för vidare vikariat.

1997: Flyttar till Stockholm och jobbar på Expressen ett år, huvudsakligen som nattredigerare.

1998: Gör två korta vikariat på nyhetsbyrån 25timmar och på TT, innan jag i april flyttar till Malmö och Sydsvenskan.

1998 och framåt: Rotar mig häpnadsväckande snabbt i Skåne. Anställs på Sydsvenskan, där jag jobbar i dag. Genom åren har jag med generöst tillstånd från min arbetsgivare gjort gästspel som kolumnist och reporter hos en lång rad andra medier, bland dem Göteborgs-Posten och inte minst Chicago Tribune, där jag storögt praktiserade 2003.

2004: Bokdebuterar med det egna projektet ”Ordlekar”. Läs mer under ”Böcker” här på sajten.

2004-2005: Tjänstledig för ett år på Dagens Nyheters kulturredaktion. 2005 skriver jag en rätt uppmärksammad blogg från Eurovision Song Contest i Kiev, och blir därmed först på DN med att använda bloggredskapet journalistiskt. Samma höst är jag med och startar Sydsvenskans kulturblogg, som även den blir den första i sin tidnings historia.

2006: Börjar skriva krönikor i facktidningen Journalisten. Utkommer med andra boken, ”Hemliga pappan”.

2008: Tredje boken, ”Lunds universum”, utkommer.

2009: Gör en för alla inklusive mig själv otippad comeback i Kungsbackas lokalpress, och blir under ett år krönikör i Norra Halland. Instiftar priset Årets notis och förekommer i två antologier, en essäsamling om internets kulturekonomi och en om framtidens journalistik.

2010: Ett intensivt bokår. I januari utkom ”Jag kräver att ni läser vaket och långsamt. Samtal med författare”, en bok som är vad den heter. I april utkom ”Google-koden”, en reportagebok om Google och den första i ämnet på svenska. Förekommer också i antologin ”Noll Noll” som utkom årtiondets första dag, samt i ytterligare några antologier, bland dem ”Efter The Pirate Bay”, som utges av Kungliga biblioteket. Blir invald i svenska PEN.

2011: Etablerar mig lite mer på allvar som utbildare och föreläsare, och gör ungefär hundra offentliga framträdanden som oftast handlar om Google och den digitala revolutionen, men också allt fler moderatorsuppdrag och seminarier.

2012: Utkommer med en bok om Carola Häggkvist, skriven tillsammans med Johanna Koljonen. Föreläser och utbildar allt mer.

2013: Medverkar i en antologi om religion och tolerans, och gör ett TED talk om Google. En variant på den dragningen gjorde jag på Bonniers internationella konferens Grid. Blir Sydsvenskans Lundakrönikör.

2014: Föreläser internationellt i mer organiserad form, med en rad uppdrag i England, Norge och Spanien bland annat.

2015: Turnélivet fortsätter med en oändlig mängd resdagar i rollen som talare och konsult. Gör mitt andra TED, i Oslo denna gång, och när det plockas upp av stora TED för global distribution blir jag översatt till mer än trettio språk och når en miljonpublik.

2016: Vinner pris för ”Årets genombrott” på den svenska talargalan. Medverkar i en antologi om framtidens medierättelser. Leder seminarier på Mediedagarna, Bokmässan, Kristallen-galan och Tidskriftsgalan, och är för tredje året programledare för Bonnierkoncernens stora konferens GRID.

Utbildningar och utflykter

* Filosofie kandidatexamen, med litteraturvetenskap som huvudämne, från Lunds universitet 2002. I denna examen ingår universitetspoäng insamlade mellan 1996 och 2002 i Göteborg, Stockholm, Malmö och Lund i så vitt skilda ämnen som kriminologi, ekonomisk historia, vårdetik, juridik, urvalspsykologi, filosofi, offentligt ledarskap och musikvetenskap.

* En lång rad yrkesrelaterade fortbildningar, bland dem John Sawatskys utökade metodikkurser, Pressinstitutets ledarskapsutbildning och en ledarskapsutbildning på Executive Foundation vid Lunds universitet.

* Internationell tvåspråkig gymnasieexamen, med engelska som parallellmodersmål, från International Baccalaureate i Göteborg 1996.

* Ett och ett halvt år med den internationella utbildningsorganisationen Up With People 1993-1994, vilket innefattade frivilligt socialt arbete i Mexiko, Australien, USA och Kanada, och dessutom teoretiska och praktiska studier i teater, musik och internationella relationer.

* Författare till en mindre studie av Anderz Harnings författarskap och journalistik, Lunds universitet 2002.

* Medlem i tidningen Scoops redaktion mellan 2003 och 2007. Tidningen Scoop ges ut av Föreningen Grävande Journalister.

* Har tilldelats ett tiotal yrkesstipendier, bland dem Tor och Albert Bonniers stipendium, för studieresor till Sydafrika, USA, Hongkong och – Kungsbacka. (Det är sant! Ett mycket litet stipendium den gången, men ändå.)

***

Och vad har jag för inspirationskällor då? De här: Tage Danielsson, Niklas Orrenius, Marie Kennedy, Marcus Almgren, Caroline Schwiebert, Karin Eriksson, Vilhelm Moberg, Åsa Linderborg, Jakob Lundberg, Björn Ulvaeus, Neil Finn, Jonas Nyrén, Marie Peterson, Malin Ullgren, Niklas Darke, Martin Kellerman, Sting, Barbro Hedvall, Pontus Wernbloom, Edith Söderström, Ian McEwan, Marian Gold, José Saramago, Matilda Gustavsson, Niklas Wahllöf samt Kristin Nord.

Ingen ska säga att det inte finns duktigt folk att sno av i mitt jobb.

För allt annat får man försöka använda det man har. Det finns en mening i Bo Strömstedts memoarbok ”Löpsedeln och insidan” från nittiotalets början som sammanfattar det där, idén om att jobba med och inte mot sin natur:

”Om jag alls skulle orka med, klara av detta arbete var – kom jag fram till – min enda möjlighet att försöka använda det som fanns just i mig: lustar, styrkor, svagheter, bisarrerier, rationaliteter, irrationaliteter.”