Anger management

Nu är melodifestivalracet slut, eller i alla fall på lång paus.

Så himla skönt.

Eller… jag klagar inte på själva jobbet, eller tv-programmet. Jag tycker att det är roligt. Roligt att se, roligt att skriva om. Men det har varit slitigt på något sätt, den här gången. Maten har varit en nyckel: Jag har ätit en massa dålig mat eftersom tillgången på bra mat varit usel.

Som i lördags: Ankomst till Globen direkt efter lunch. Genrep, bloggande, förberedelser, man hinner ta en halvtimme för att ordna mat. Och då kan man betala 165 spänn för en ”cesarsallad”, de skäms inte ens, eller trängas på McDonalds. Det är vad som erbjuds vid en av Sveriges största och viktigaste arenor. Så jävla uselt.

I den mån jag ska bevaka den här festivalen igen, med evighetslånga repetitionsdagar och finaldagar, så ska jag göra det med minutiöst förberedda middagar i min ryggsäck. Jag ska steka små nätta pannbiffar. Jag ska göra en aldrig så liten sallad med penne, sardeller, fältsallad och pancetta. Jag ska röra till min egen majonnäs. Jag ska ha ha bärkapris i en liten låda, och körsbärstomater i en annan, och gott grovt bröd och flingsalt och fanimej egna bestick. Vidare ska jag ha ett stycke ost, några kalla utsnitt ur kompakta äppelkakor, honungsflarn och torkade aprikoser av bästa sort. Paranötter.

Men först ska jag bevaka Eurovision Song Contest i Norge, det förlovade land i vilket en pizza kostar 260 kronor samt inte är god.

0 svar på ”Anger management

  1. En norsk kollega sa en gång så här. ”I Norge skall det gå att försörja sig på avkastningen av en ko och ett äppleträd”. Då måste man ta ordentligt betalt för allt!

  2. Min erfarenhet från fältarbete är att grovbröd och pålägg (var för sig) samt frukt är oöverträffat. Sparar plånboken!

  3. Det är lätt att glömma bort hur bortskämd man är. Jag jobbar mitt i stan och har massor av bra lunch-alternativ varje dag trots att jag har rätt avvikande kostvanor. Jag undrar hur det skulle gå om jag tvingades jobba i ett industriområde någonstans. Eller i Globen. Jag vill gärna tro att jag skulle laga mat att ta med mig, men sannolikheten är nog tyvärr större att det hade blivit grova mackor fem dagar i veckan.

  4. Om du får tid över när du är i Oslo kan du få komma hem till oss och få riktig mat. Dessutom alldeles gratis 😉

  5. ”Avvikande kostvanor” lät kanske lite dramatiskt. Jag vet inte hur avvikande det är att vara vegan idag. För ett par år sedan fick jag för mig att läsa på om kost och hälsa, så jag grottade ner mig i böcker, artiklar, rekommendationer och liknande ett tag. Till min förvåning ledde detta till att jag ville bli vegan. Samtidigt blev jag intresserad av matlagning för första gången i mitt liv, vilket passade perfekt när jag skulle göra en sådan förändring.

    Jag är alltså inte vegan för att jag tycker synd om djuren eller naturen. Det är förvisso trevliga sidoeffekter om jag bidrar liiite mindre till lidande och uppvärmning, men det är helt av egoistiska skäl jag skippar kött, fisk, ägg och mjölk. Jag vill bara vara frisk och må bra. Och blir jag bortbjuden vill jag inte vara jobbig utan äter vad jag blir bjuden på. Det är nog inte så dramatiskt, va?

  6. Nej, det låter ju faktiskt riktigt bra! Själv är jag tyvärr hooked på en del köttprodukter som jag skulle ha oerhört svårt att avstå. Men man kan ju alltid skära ner lite.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.