Bästa och sämsta fall

En stor fördel med att ”Lunds universum” har blivit några veckor försenad är den aktualitet den nu får. Per har varit ute med kameran i princip varje dag, och vi har nu till exempel bilder från kronprinsessans besök i samband med Valborgsfirandet med i boken. Det är lite kul, bara några veckor gamla bilder kommer alltså med.

När jag igen tittade igenom utskrifterna, 180 sidor ”Lunds universum”, slog det mig att det finns en rätt stor diskrepans mellan bilder och text.

Mina kapitel är absolut inga hyllningstexter. De är tvärtom ganska kritiskt hållna till många av universitetets fenomen. Bilderna är däremot inte kritiska i den meningen – för hur skulle de kunna vara det? Hur fotograferar man social utslagning, intriger och prestigekamper?

I bästa fall blir det alltså så att text och bild här kommer att komplettera varann, eftersom det kan uppstå en inbyggd spänning i materialets dubbla tonlägen.

I sämsta fall verkar det spretigt. Eller så kommer läsarna inte ens upptäcka att texterna är rätt saltade, och bara uppfatta boken som ett hyllningsverk. Brr.