Betalt från bibblan

Så här skriver Sveriges författarfond i ett mejl:

”Sveriges författarfond beräknar och betalar ut ersättning, s k författarpenning (en statlig ersättning), till upphovsmän för utlåningen av deras böcker på folk- och skolbibliotek. Vi undersöker varje år vad som lånas ut och nu är vi klara med undersökningen av 2010 års utlåning. Om en författares böcker har varit utlånade vid minst 2 000 tillfällen ska vi betala ut författarpenning till honom/henne (80 öre per lån). Dina böcker har varit utlånade vid 4 928 tillfällen under 2010 så du ska få 3 942 kr av oss, före skatt.”

Dubbla känslor. Så himla bra att vi har fungerande bibliotek som folk verkligen vill använda. Så himla bra att boken sprids. Så himla bra att det finns ett system som gör att jag får en liten liten ersättning för det arbete jag har lagt ner för att boken alls ska kunna finnas.

Och så väldigt lite pengar det blir. Detta alltså i ett fungerande system, med en fungerande upphovsrätt.

Man kan dra olika slutsatser av det här. En del drar slutsatsen ”det är ju så lite pengar så vi kan lika gärna ge inget alls till författarna”. En del drar slutsatsen ”det är ju så lite pengar att det blir väldigt väldigt svårt att bedriva bokverksamhet i professionell mening utan spons från rika makar eller annan verksamhet, så det är kanske bäst att vi försöker stärka de här modellerna på något sätt”.

0 svar på “Betalt från bibblan

  1. En del kanske också drar slutsatsen att det är tur att man också kan sälja böcker och få betalt den vägen. Författarpenning är som tur är inte den enda inkomstkällan. Eller?

  2. Men nu har ju ersättningen höjts med ett helt öre! För översättarna blir det ett halvt. Vad ska jag göra med alla pengarna?!

  3. KO: Ja men verkligen! Det är ju en mycket större intäkt förstås. Men ändå läskigt liten: För pocketboken – som säljs i handeln för minst 40 kronor, ofta mer – tjänar jag en krona och nittio öre netto per sålt exemplar.

  4. Försäljning av e-böcker ser ju annars ut som en lösning som kanske kunde ge författaren en litet större andel (i varje fall större än 5% som i ditt exempel). Tyvärr har inte den svenska e-boksmarknaden tagit fart – alla verkar vänta på varandra.

  5. Ja, och sedan är prissättningen alldeles fel. Man får väl börja med att fråga sig vad en pocket kostar, och så lägga sig minst en krona under det… Alla andra modeller tror jag blir jättesvåra att få publik acceptans för.

  6. Klagomålet behöver riktas mot förlaget, inte kunden. Varför går författaren med på att förlaget tar 85-90%? (bokhandlare har även de väldigt små marginaler)
    Det är ju en urusel affär!

  7. Fast förlaget tar inte alls så mycket heller. Nu tar vi bruttorpriser här och väldigt grovt höftat:

    * Pocket säljs i butik för låt säga 49 kr.

    * Butiken har köpt den av förlaget för 28 kr.

    * Förlaget betalar bruttoroyalty på 5 kr samt tryck och distribution på 10 kr.

    * Återstår 13 kr, som ska täcka förlagets alla egna produktionskostnader och löner med mera.

    Alla får för lite.

  8. Andreas, bibliotekspengarna har inget med upphovsrätt att göra, det är en ”generös” stat som betalar en slant, det är bra. Som du säkert vet gäller det inte för utländska författare på biblioteken. Nej, du borde rikta din energi mot förlagen och förhandla till dig bättre villkor eller starta ett eget förlag, det gjorde Jan Guillou o Lisa Marklund.
    mvh

  9. Nja, man kan nog inte säga att biblioteksersättningen inte har med upphovsrätten att göra – den bygger ju på hela idén om att belöna en identifierbar upphovsman, som själv äger rätten till sitt verk.

  10. Jag fick ungefär lika mycket som du – och blev glad! Över att vårt system fungerar, och över att folk vill läsa mina böcker. TIll detta har jag förstås fått roylaty, betalt för översättningar, föredrag, artiklar mm i samband med böckerna. En rätt okej slant. Ok, jag är inte mångmiljonär, men om jag ville bli det skulle jag nog skriva deckare istället. Frågor på det? 😉

  11. Ja, alltså, jag är också glad! Jag är bara lite girigare än du… (Mina intäkter för de böcker jag har gjort har i två fall av fem varit noll, i ett fall varit en låg men helt okej klumpsumma och i två fall varit bra – men framför allt eftersom de har genererat föreläsningar, inte pga royalty…)

  12. Om författarpengen har med upphovsrätten att göra? Både ja och nej. Om det vore en strikt upphovsrättslig ersättning skulle det i vart fall betyda ännu mindre pengar, för då skulle ersättningen behöva delas även med utländska författare.
    Genom att den inskränks till svenska författare frångås en upphovsrättslig princip. Personligen kan jag tilltalas av systemets obestämbarhet, av att Författarfonden (till skillnad från t.ex. Copyswede, som har hand om privatkopieringsersättningarna) står för att de bedriver en kulturpolitisk verksamhet, inte bara en föregivet neutral fördelning av individuella ersättningar.

    För övrigt är jag glad att ha ett förlag som följer Författarförbundets rekommendationer: 25 % av försäljningsintäkterna får jag för mina böcker. Såvitt jag förstår är det ganska ovanligt.

  13. Minns jag rätt ska du antingen verka i Sverige eller skriva på svenska. Det är inte så konstigt, om man utgår från att det inte handlar om en kompensation utan ett kulturstöd. Att det finns golv och tak hänger ju också ihop med den principen.

  14. Varför inte införa tak även för sådant som privatkopieringsersättningarna eller för t.ex. Stim-ersättningar i allmänhet? De vattentäta skott som idag förutsätts mellan upphovsrätt och kulturpolitik är vid närmare betraktelse svåra att motivera på ett vettigt sätt.

  15. Andreas, jag håller med om att man borde införa ”ett tak” ang. Stim-ers. När det gäller ”visningsersättning” som BUS betalar ut för den Konst som visas i statliga, kommunala och landstingsmiljöer och inköpta av dessa, finns ett årligt tak i kronor.
    Beträffande ”ordet” upphovsrätt börjar det att användas i alla möjliga sammanhang, vilket devalverar det som är bra. T.ex, blandas upphovsrätt och yttrandefrihet ihop på ett mkt luddigt sätt av ex kulturskaparnas ordf. Karabuda, det är försåtligt.

  16. Biblioteket har köpt din bok och får således göra som de vill med boken – artefakten.
    Det är alltså ingen licensverksamhet som genererar några pengar till dig.

  17. Behövs det inte en total omvärdering av allt det här? Samhället har för länge sedan gått över till liberlistisk marknadsekonomi, ett tjänste- och innovationssamhälle, där upphovsmän och upphovsrätt får allt starkare betydelse. Dock icke författarna, som förväntas att nästan helt gratis skänka bort sina verk till biblioteksverksamheten. Ett exempel: du utvecklar under ett par års tid en mjukvara, ett dataprogram. Sen kommer staten och köper via ett antal bibliotek in ditt program och låter sen vem som helst ladda ner det hur mycket som helst – mot att du som gjort produkten få en sketen summa av 113 öre per nerladdning? Hela it-sektorn skulle haverera. Det skulle kallas stöld, och röveri. Men förfatattarn, de kan man röva från hur mycket man vill för att våra produkter sorteras under något slags. samhällsbyggande kulturmojs. Den tanken höll för 30 år sedan, i ett samhälle som tyvärr inte existerar längre. Nu är det marknaden som gäller. Okej, då vill jag f-pris på varje utlånad bok. Typ 25 spänn per lån. Så kan vi lägga ner författafonden. Fonden är ett gigantisk röveri från författarna. Som i-ländern som suger ut råvarorna ur afrika och sen skicka några helikoptrar som dumpar ris på de svälltande. Revolution! Nu!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *