Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Biggles

En man som heter Mats Sacher – han är bokhandlare med eget antikvariat i Malmö – har för rätt många år sedan gjort en genomgång av den samlade Bigglesutgivningen, och försökt skatta de olika upplagornas värden. Han har själv nästan 500 olika exemplar i lager.

Jag har haft den där listan i bokhyllan bakom min näst intill kompletta Bigglessamling, men sällan tittat på den. Jag är helt enkelt inte så mycket bokdåre att jag är vidare värst intresserad om min ”Biggles flyger Österut” är en förstaupplaga eller en andraupplaga.

Häromdagen var jag tvungen att ta ut alla böcker ur just den hyllan, lirka ut den ur hyllraden och välta ner den på golvet. Bakstycket behövde lagas. Och då föll Mats Sachers papper fram.

Efter att jag hade spikat och återställt och dammat satte jag mig där, på knä framför bokhyllan, med mina Biggles.

För tio år sedan, ganska precis, skrev jag ett födelsedagsporträtt av James Bigglesworth i Sydsvenskan; han föddes enligt författaren 1899. Jag minns att jag då, som 23-åring, hade börjat reagera ungefär som svenska bibliotekarier över Biggles: De här berättelserna förhärligar krig. De har rasistiska inslag ibland.

Nu, när jag bläddrar och läser lite igen för första gången på väldigt länge, har den känslan ökat vad det gäller det ena och minskat vad det gäller det andra.

Det är ett sanslöst dödande i de här böckerna, och jag kan på rak arm bara komma på ett enda ställe där Biggles stannar upp och reflekterar över vad han faktiskt gör, oaktat de eventuellt ädla syftena. Jag räknade en gång, ur minnet, när jag fortfarande var barn, och tror mig veta att Biggles har över hundra vunna luftstrider i sin biografi. Till det en lång karriär som frilansande äventyrare och som polis, efter krigen. Han har möjligen dödat mer än 200 personer, fördelat på 96 berättelser, varav 80 är översatta till svenska.

Men rasismen? Jag skulle vilja påstå att anklagelser om rasism hos huvudfiguren själv är nonsens. Författaren var däremot en produkt av sin tid: Han beskrev tyskar och japaner i mindre fördelaktiga ordalag, eftersom de var krigsmotståndare.

Biggles liv kantas av allianser med människor av alla de slag, i alla upptänkliga miljöer. A good man is a good man, och om det då är den självuppoffrande Ayert från Malaysia eller den kinesiske gentlemannatjuven Li Chi som en gång räddar Biggles liv spelar ingen roll.

Jag saknar ett par titlar, framför allt sådana som inte översatts. Någon gång ska jag se till att göra min samling komplett. Jag samlar inte på någonting utom Biggles, och då får jag väl se till att göra det ordentligt…

***

I morgon börjar juli månad. Semester för mig, på sätt och vis, men också en tid då jag ska skriva några krönikor i Expressen, delta i lanseringen av boken Gratis och kanske förbereda en del andra projekt också. Så räkna inte med dagliga uppdateringar här, men kanske inte med total stiltje heller. Vi hörs!

4 Kommentarer

  1. isabelle den 1 juli, 2009 kl 09:01

    om man är sugen på helgjuten rasistisk, övermänniskofetischistisk propaganda i pojkboksform bör man läsa de första tarzan-böckerna. de kom ut i svensk nyöversättning för några år sedan och var dessvärre en av mina första stora läsupplevelser, otroligt spännande. märkligt är att författaren aldrig satte sin fot i afrika.



  2. Andreas Ekström den 1 juli, 2009 kl 09:32

    Grymt! Jag har aldrig läst Tarzan, åtminstone ingen annan än Gummi-Tarzan av Ole Lund Kirkegaard.



  3. Uffe den 1 november, 2019 kl 09:17

    Hoppas du hittar dina återstående engelska titlar, har själv köpt några men saknar ett par då prislappen är rätt svettig!



  4. Andreas Ekström den 2 november, 2019 kl 09:10

    Hej! Detta inlägg är tio år gammalt, så sedan dess har jag hunnit komplettera min svenska samling! 🙂



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.