Dubbelfrukost

Den här veckan tänkte jag fira, lite småskaligt, att min bok ”Jag kräver att ni läser vaket och långsamt. Samtal med författare” utkommer. Första recensionsdag är på torsdag, men Aftonbladet var överlägset snabbast – Jenny Tunedal skrev en generös recension redan den 30 december, som tyvärr inte finns online. Även Borås Tidning har skrivit uppskattande. Roligt! (Mer om boken kan man läsa direkt hos Atlas.)

Jag tänkte pröva med helt öppen inbjudan den här gången, och jag har två alternativ:

* Torsdagen den 14 januari mellan klockan 8 och klockan 10 på Il Café d’Italia på Kyrkogatan 21 i Lund.

eller

* Fredagen den 15 januari mellan klockan 8 och klockan 10 på Café Kungsgatan på Kungsgatan 2 i Malmö.

Jag sätter mig där i ett hörn med en låda böcker och en varm choklad helt enkelt, och om fler än tre personer kommer så blir det i alla fall lite firande. När Google-boken kommer blir det självklart tre fria måltider, aktieoptioner samt en elbil till alla, men jag har inte riktigt den höjden den här gången. Ni måste inte osa, men gör det gärna, det gör det lättare för både mig och för fikpersonalen. (Hundra spänn, för den som vill köpa ett ex – ultrabilligt!)

Varmt välkomna, det gäller alla er som läser här!

Bild 1

0 svar på ”Dubbelfrukost

  1. Inte mycket att göra åt. Jag fick f ö i dag på morgonen ett mejl med innehållet ”jag kräver att få dricka kaffe vaket och långsamt”, jag tror jag ska tolka det som ett osa-ja…

  2. Kan kanske bli något informellt i Stockholm om jag får en chans att komma upp inom kort. Jag twittrar och bloggar i så fall, så får det bli lite improviserat! Alla chanser att fira lite ska man ta…

  3. Ja, författarsamtalsfrukost i Stockholm blir bra. Annars tar vi gärna den där med elbilar och optioner också!

  4. Det var jag som skrev ”jag kräver att få dricka kaffe vaket och långsamt” och ja det var ett osa-ja. 🙂

  5. Andreas! Jag gillar dig och din blogg, men det här med integritet! Du gör i nya boken en fin skildring av Peter Englund, som sedan ryggdukar tillbaka på bokomslaget. Brödraskap? Kompisar på parnassen? Kila och bli kliad? Nej skärpning. Det funkar inte. Och det inser (tyvärr) alla läsare. Synd.

  6. Du har nog rätt, Yossarian, vi borde struntat i den där blurben. Nina Lekander anmärker på den också i sin övrigt snälla recension i Expressen i dag. Tanken var att låta någon som var med i boken säga något om hur de upplevde att bli samtalade med i den här formen, men det blev för mycket känsla av överdriven vänlighet. Eftersom boken är digitaltryckt, och därför portioneras ut i små beställningar i taget, så ska jag se om vi inte kan ändra där på baksidan och helt enkelt ta bort den på de kommande exemplaren!

  7. Jag fattar. Men det måste väl vara någon hejd på serviliteten? Det tog liksom udden av allting. ”Blurb” heter det alltså? Ok, men lär så länge man lever…

  8. Hoppas du inte ska känna så när du läser helheten! I min efterkommentar till intervjun med Peter Englund påpekar jag att min intervju med honom inte blev tillräckligt vass i vissa delar, just eftersom han är en så avväpnande person. Jag tror att alla som försöker intervjua honom charmas – på samma sätt som de kollras bort av humor vid intervjuer med Jonas Gardell, vilket jag också till viss del gjorde…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.