Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Fotbollsterapi

Mina grundläggande förutsättngar för att tycka om fotboll är usla. Jag blir tre gånger så besviken vid en förlust som jag blir glad över en vinst. För att gå plus måste jag alltså hålla på lag som har tabellraden 24 2 6 vid slutet på en allsvensk säsong, ungefär.

För att uttrycka det milt: Det gör jag inte.

IFK Göteborg är just nu i gungning på så många nivåer. Saker som ser rätt ut är ändå fel.

* Att satsa konsekvent och mycket på talangutveckling är behjärtansvärt och ekonomiskt ansvarsfullt – försåvitt det inte leder till sämre resultat, som i år, då en egenutvecklad målvakt i match efter match helt enkelt visar sig inte hålla måttet. (Än, alltså. Han blir kanon om två år. Grejen är att Blåvitt siktar på att vinna Allsvenskan varje år, alltså kan man inte ha en nyckelspelare ”på tillväxt”. Han måste vara bra, punkt slut.)

* Att låta en person som var hårt arbetande och acceptabelt välformulerad efter matcherna automatiskt upphöjas till sportchef efter karriären är en chansning. Grymma glidtacklingar har otroligt lite med förvärv, uppsägningar och strategi att göra, vilket Håkan Mild har bevisat. ”Ledartyp” på plan är inte samma sak som strategisk begåvning i övrigt (vilket förresten Malmö FF bör begrunda innan den obegripligt för sina ”ledaregenskaper” hyllade Patrik Andersson tar över någon viktig roll i den klubben. Han verkar mest butter, och är sannerligen ingen lysande kommunikatör.)

* Att konsekvent rekrytera ”karaktärsspelare”, det vill säga spelare som inte gnäller på träning och är lite hårdingar till sin natur, är alldeles utmärkt. Jag vill bara inte se karaktärsspelare på bekostnad av fotbollsspelare. Ett lag bestående av elva Håkan Mild vinner inga matcher. Och Milds förälskelse i sig själv, eller rättare sagt sin egen spelartyp, förklarar sannolikt två av klubbens mest ofattbara kontraktsförlängningar: Thomas Olsson har gjort suveräna insatser, men platsar inte längre. Han fick tre år till. Hannes Stiller var en genivärvning hösten 2009, kom från ingenstans och nickade in sex bollar. Man borde sett hur begränsad han är och sagt tack och hej direkt. Men han fick också tre år. Rätt personligheter? Absolut. Tillräckligt kvalitativa spelare och exakt vad klubben nu behöver? Absolut inte.

* Att låta en person som har landets typ bästa track record som klubbtränare mätt i nationella resultat, det vill säga Roger Gustafsson, leda en ungdomssatsning låter ju hur rätt som helst. Men bara om hans fotbollskunnande och fotbollsfilosofi är samtida. Det är femton år sedan Roger Gustafsson vann sitt sista guld åt IFK Göteborg.

* Att ge långsiktigt förtroende till en tränare är alldeles rätt. Se på Nanne Bergstrand, Alex Ferguson och Arsène Wenger, och på Rikard Norling i Malmö FF som nu är tillsvidareanställd. Men om resultaten, efter det första succéåret, ändå uteblir? Om tendensen tycks vara fallande? Då måste man ändå ställa förtroendefrågan.

Det finns en förmildrande omständighet: IFK Göteborg är fullständigt sönderköpt. Jag skulle säga att inget svenskt lag har exporterat så många spelare av hög klass sett över kanske en femårsperiod, spelare som i samtliga fall har spelat med eller varit uttagna till A-landslaget. Marcus Berg. Pontus Wernbloom. Gustav Svensson. Mattias Bjärsmyr. Oscar Wendt. Mikael Antonsson. Lägg till det islänningen Ragnar Sigurdsson och danske Kim Christensen, och du hittar ytterligare två A-landslagsspelare från sina respektive länder som har sålts. Det är inte lätt att verka under de omständigheterna. Men en klubbledning måste vikta: I vilka lägen ska man faktiskt köpa, snarare än att egenutveckla? I vilka lägen är det rätt att släppa iväg en spelare?

Och framför allt: Vad kostar det IFK Göteborg att inte vinna SM-guld?

***

Nya tag i dag. Det blir 1-1 borta mot Syrianska, och vi kommer inte att ha skäl att vara missnöjda med tanke på hur matchbilden kommer att se ut.

2 Kommentarer

  1. Jonas den 2 juli, 2011 kl 01:23

    Alla lag säljer spelare i Allsvenskan. Kalmar FF har under samma tid sålt Ceasar Santin, Ari, Viktor Elm, Rasmus Elm, Patrik Ingelsten och David Elm, där i alla fall de fem första var klart bättre vid försäljningstillfället än samtliga göteborgare undantaget Marcus Berg.



  2. Andreas Ekström den 2 juli, 2011 kl 02:48

    Sant, alla säljer, men du nämner personer som jag inte tycker är bättre. Wernbloom och Wendt är ju möjliga startnamn i landslaget, det är ingen Elm eller Ingelsten i närheten av att vara.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.