Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Frilanslivet 3

Ja, ni undrar om seriositeten i det här frilanslivet som jag pratar om? Den är inte jättestor, men den är inte jätteliten heller. Det känns som en milstolpe att säga ”ok, nu investerar jag några veckors lön för mitt privata skrivandes skull”. Att ge mig själv den luften, utan absolut krav på motprestation.

Sedan ska jag visserligen göra ett gästspel senare i sommar, som väl täcker kostnaden för att vara ledig någorlunda. Men det visste jag inte när jag ordnade med ledigheten. Från början hade jag en tydlig idé om att skriva vidare på en bok, en bok som jag av allt att döma har stekt. (Jag la kanske 40 timmar på det. Det var inte roligt. Det blev inte bra.) Nu är det inte så. Jag har en lista med idéer, och ett antal grejer som är på något slags skissnivå. Om jag sätter mig mellan åtta och halv tre varje dag i några veckor föreställer jag mig att åtminstone något ska bli till något.

Hittills har jag dock mest sett en annan sida av frilanslivet – den där ens privata behov och familjens behov hela tiden med självklarhet får inkräkta på arbetslivet. Det har helt enkelt inte blivit mycket jobbat den här första veckan.

***

Och i dag hände det! De förbannade fransmännen betalade! Ett prutat pris, visserligen, men ändå så att det känns ok för det jobb jag la ner. Skulle man däremot räkna på energin jag har lagt ner på att få betalt så blir det en mer tveksam affär…

Yippie-ka-yee, motherfuckers!

7 Kommentarer

  1. Björn Owen Johansson den 16 juni, 2009 kl 08:56

    Se där! Tur för dem (och dig) att tranchering sannolikt är ett franskt låneord. De läste bloggen och förstod sambandet.

    Lycka till med frilanslivet.



  2. Gunilla den 16 juni, 2009 kl 10:34

    Ett prutat pris? Wow.
    Hur många dagar försenad var betalningen?

    Och det där med att privatlivet har rätt att inkräkta på arbetslivet… Hehe. Ska bli intressant att se hur du klarar återanpassningen så småningom!



  3. Andreas Ekström den 16 juni, 2009 kl 12:23

    Två månader för sent, drygt…



  4. P den 16 juni, 2009 kl 01:59

    Yippie-kay-yay menar du nog. (Eller Yippe-kai-yay eller Yippie-kay-ey eller Yippee ka-yay etc etc. Men inte ”yee” ffs.)



  5. Gunilla den 16 juni, 2009 kl 03:07

    Två månader, ja, det var något värre än mina exempel. Men bara för i år.

    Det värsta är annars när de går i konkurs och man inte får betalt alls. Har som tur är bara hänt mig en gång. Men det sög. Då får man ju i regel inte ens själva publiceringen…



  6. Andreas Ekström den 16 juni, 2009 kl 03:08

    P: Jag får se om den och kolla hur det bäst ska transkriberas… Undrar om det fanns med i originalmanuset?

    Gunilla: Vid minsta tveksamhet i händelse av framtida extraknäck har jag bestämt mig för att kräva förskottsbetalt.



  7. Gunilla den 16 juni, 2009 kl 06:13

    Lycka till!



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.