Lite nya grejer

I förrgår publicerades min intervju med Horace Engdahl, som på grund av sin kokande piratattack har mött förväntade reaktioner lite här och där (se blogglänkar i anslutning till artikeln). Nu tycker jag inte att intervjun i första hand ska läsas för det, i och för sig, utan mer för sin tweed- och träpanelkänsla.

En länk till: I går var det visserligen inte en månad sedan den senaste krönikan i Journalisten, men det fanns, finns, omständigheter som kräver att nästa publiceras genast.

0 svar på “Lite nya grejer

  1. En aktualitet till: Sydans artiklar om hur Malmöbibblan panikgallrar och makulerar tiotusentals böcker får en att sucka djupt: fattar inte politikerna och kulturbyråkraterna i den kreativa staden att många vanliga Malmöbor använder stadsbiblioteket som en tung resurs för sina studier eller egna projekt? Och att de nog är mer intresserade av litet djup på beståndet än av utglesade hyllor med de senaste deckarna, seriealbumen och biografierna (artiklarna ligger inte online än, men det kommer väl under dagen).

  2. Andreas: Ja, att bibliotek skänker böcker till andra bibliotek eller säljer på bokbord händer ju och det är helt okay, men att mala ner kvalitetsböcker efter tio, tjugo år…nääää. Mailbomba Carina Nilsson, Elsebeth Tank och andra, och ta med det här Keith Richards-citatet som en gång stod på omslaget till bibliotekariernas facktidning:

    ”De två institutioner som påverkar dig mest när du växer upp är kyrkan som tillhör Gud och de allmänna biblioteken som tillhör dig. Biblioteket är den store utjämnaren.”

  3. Ja, Horaces historia om den äppelrostande greven som kanske, kanske gjorde slut på alla exemplar av Kris i sin öppna spis är ju ett fynd – men de hade åtminstone valt att ta den risken.

  4. Måste säga att jag är litet förvånad över hur man kan gå till så starkt angrepp mot piraterna samtidigt som man inte alls problematiserar att dagens upphovsrätt har en skyddstid som sträcker sig upp till 130 år. Än idag skyddas verk av Selma Lagerlöf, Alice Tegnér, Edvard Munch, Sergej Rachmaninov, Béla Bartók, H. G. Wells, m.fl. trots att vissa av dessa föddes så tidigt som på 1850-talet. För att inte tala om alla föräldralösa verk.

    Borde det inte vara en god uppgift för någon som kallar sig för intellektuell att försöka finna en väg framåt i debatten istället för att bara dyka ner i första bästa skyttegrav och därifrån spy galla över ”motståndarna”.

  5. Horace Engdahl utgör precis den folkliga förankringen som antipiratlägret behövde.

    Skoja bara.

  6. Haha, väldigt hög intellektuell nivå att kalla sina meningsmotståndare för slödder. Men visst, är ens argument inte tillräckligt bra är det lätt hänt att man lägger sig på den nivån.

  7. Läste Horace artikeln. Fin intervju.

    Måste ändå säga att det är något som skaver rejält med det där avskrivandet av dagens unga som själlösa ”generation gratis”-existenser utan någon som helst moral

    Jag menar, om det hade stått en 100megabits-uppkopplad dator med gratis tillgång till hela världens musik och film i en studentkorridor på sextio eller sjuttiotalet, hade den verkligen inte blivit använd? Klart den hade.

    Det är kanske inte ens säkert att den genomsnittliga tid folk ägnade åt att spela av skivor som lånats på biblioteket eller av vänner, är så mycket större än den tid dagens människor lägger på torrents med skillnaden att volymen kopierade verk per tidsenhet såklart blir högre i det sistnämnda fallet.

    Tråkigt för upphovsmännen men det är knappast en renodlad moralfråga. Att det moraliska förfallet och de hårresande karaktärsdefekterna hos unga skulle växa i exakt proportion till teknikens landvinningar köper jag bara inte. Att Horace, som väl ändå måste ses som någon slags representant för humanismen, kan tänka i sådana banor är ju rätt förbluffande egentligen.

    Hos Horace anas samma slentriantänkande kring ungdomars beteende som hos exempelvis Littorin som yrat om att åttiotalister sitter hemma och spelar TV-spel istället för att söka jobb. Det är hån, arrogans och intellektuell lättja som ligger bakom sånt nonsens. Där kanske man kan prata om verkliga karaktärsdefekter.

    (och jag är, om det nu behöver påpekas, inte någon utpräglad pirat. Det är mest slentriantolkningarna av beteenden som jag retar mig på..)

  8. Ja, jag ska inte ge mig på att försvara hr Engdahl, det kan han ju klara själv – men om man ska försöka förstå honom, så tror jag att man ska tänka på en person som har blivit, just det, bestulen.

    Han konstaterar ungefär: Vi har en lag. Och massor av människor bryter mot den. Det gör mig arg. Det är fel sätt att reformera. Det tycks mig som om det beror på okunskap om upphovsrättens värden och betydelse, och bristande historiesyn hos dem som väljer från lagboken som från en meny.

    Sedan säger han det argt och rappt, eftersom det så att säga var mitt spelupplägg…

  9. Ekström skrev:

    ”ska inte ge mig på att försvara hr Engdahl, det kan han ju klara själv – men om man ska försöka förstå honom, så tror jag att man ska tänka på en person som har blivit, just det, bestulen”

    Jag kan ha förståelse för att en person som känner sig bestulen kan trycka till lite extra i formuleringarna. Men är det det vi pratar om här? Horace har väl knappast personligen blivit bestulen,eller drabbad av piratkopiering, såsom varandes författare och därmed (ännu) på säker mark vad beträffar möjligheter till storskalig spridning av hans alster.

    Ekström:

    ”Han konstaterar ungefär: Vi har en lag. Och massor av människor bryter mot den. Det gör mig arg. Det är fel sätt att reformera. Det tycks mig som om det beror på okunskap om upphovsrättens värden och betydelse, och bristande historiesyn hos dem som väljer från lagboken som från en meny”’

    Men det känns fortfarande rätt tveksamt att använda sig av en ett småpopulistiskt utfall mot ungdomar för att göra denna poäng.
    Och eftersom grundhandlingen är samma nu som för trettio år sedan låt vara med skillanden i konsekvenser, så är ju väljandet från lagbokens meny inte något nytt fenomen. Och ingen kan väl påstå att de som var unga å dumma på sjuttiotalet idag är avmoraliserade, halvkriminella slackers utan konsekvenstänk och historiesyn.

    Stephen Fry pratar så varmt, passionerat och bra (som han gör om precis allt han väljer att bry sin bildade hjärna med) om den här problematiken i sitt Itunes Live Festival Speech som finns att hämta på hans hemsida. Så om man börjat tröttat lite på sommar i P1 så går man med fördel till stephenfry.com (väldigt rörig sida tyvärr), klickar på Audio video överst på sidan och väljer sedan Itunes Live Festival i Most Recent. 45 mycket hörvärda minuter.

  10. Om att känna sig bestulen:

    Det kan nog Horace Engdahl göra utan att personligen ha drabbats på minsta vis av brott mot lagen om upphovsrätt.

    Egenintresset måste inte vara avgörande för ett starkt engagemang. (Och så är det ju i mitt fall också. Jag kan inte se att jag på någon som helst överskådlig tid personligen skulle ”hotas” av att upphovsrätten är ansatt och/eller bepissad på bred front. Icke desto mindre känner jag enormt starkt för frågan, och för dem som de facto är drabbade.)

  11. Läste förstås din Bananas-krönika om Doles lyckade spinning i augusti.

    Men nu har jag läst om den, efter att ha intervjuat Fredrik Gertten för en kort artikel — samt läst in mig på en massa andra texter i ämnet (och snart ska jag förhoppningsvis få se filmen).

    Kan bara hålla med om ditt resonemang! Faktum är att jag ser en hel del av Piratförlagets spinning i vintras i Doles metoder (och vice versa).

    Piratförlaget lyckades ju få det till att enda problemet med Liza Marklunds bok var att det inte stod de rätta orden — ”_baserat på_ en sann historia” — på omslaget… Att Marklund och Mia hade krossat ett antal människor på vägen glömdes ju liksom bort!

    På samma vis försöker Dole nu få det till att stackars de är utsatta för en förtalskampanj.

    (Visst haltar jämförelsen mellan Dole och Piratförlaget, men bara lite. Män som förlorat rätten till barn är ett annat gemensamt tema…)

  12. Ett av många inslag hos Monica Antonsson om Piratförlagets spinning. Same thing…

    http://monicaantonsson1.blogspot.com/2009/09/varfor-ar-ni-sa-tarvliga-expressen.html#comments

    Däremot tror jag att Doles spinning lyckas mycket bättre i USA än i Sverige.
    Vore intressant att undersöka hur de amerikanska reportrarna som skrivit om det hela tänkt (d v s i vilken grad det stämmer som Fredrik Gertten säger, att de inte vågar skriva det de egentligen anser vore rätt).

    De tyska dokumentärfilmarna skulle väl förresten kunna göra verklighet av sina hot redan nu…

    ”The German Documentary Association – Germany’s largest professional film organization numbering more than 850 documentary filmmakers, directors and producers – demands that you immediately cease your attacks on the freedom of information as well as stop your company’s inhuman practices in Latin America which the film “Bananas” criticizes. Otherwise we will officially ask our members to use their excellent contacts to national and international television stations to produce critical films and news reports scrutinizing Dole and its methods. Furthermore, we will ask our partner organizations throughout Europe to encourage their journalists and filmmakers to join our campaign.”
    (http://www.bananasthemovie.com/german-filmmakers-warns-dole#article)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *