Om att ha det för bra

Men, apropå tidigare inlägg, låt mig säga som Mowgli: ”Jag mår fint. Jag mår bra. Jag är nog tuffare än somliga tror!” (Sedan är det inte fel att det då och då inkommer en tillsägelse att ta det lite lugnt så att jag inte knäcker mig. Ungefär som Baloos föregående ”ohoj, tungviktskungen!”, följt av en vänskapligt menad labb över flabben.)

Det har alltså varit så att jag har haft mycket för mycket att göra under det nya året hittills – och det inte på jobbet, där det har varit helt normalt – utan med övriga projekt och påhitt. Sådant som jag styr över själv.

Man skulle kunna kalla det ett lyxproblem.

Massor av roliga projekt i en stor hög, egna initiativ, kompisar som vill göra kul grejer. Men sagt med en självklarhet: familj och jobb får inte bli lidande bara för att jag har lite för kul med ett slags kreativt överskott som bara tycks bli större och större ju fler saker jag ger mig på. Det är kristallklart, eller borde vara det.

Därför har min inre Morgan Johansson nu vidtagit en del åtgärder och satt punkt eller paus för en del projekt. Och eftersom jag var kompledig i fredags och i dag på förmiddagen, och under denna mellantid har varit med familjen hos svärfar i Belgien och ätit pilgrimsmusslor och ostar som garanterat är olagliga här, är jag nu uppvilad och dundersugen på att åka till jobbet.