Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Rubbat, rubbare, rubbast – en ok rubbe?

I går öppnades riksdagen, som vanligt med en kristen gudstjänst i Storkyrkan.

Jag kan inte tro det när jag skriver det, men så är det: Vår lagstiftande församling inleder sitt arbete med gemensam bön.

Det är faktiskt helt rubbat. Faktiskt ännu mer rubbat än att kungen ska öppna mötet, och det är ändå riktigt rubbat.

9 Kommentarer

  1. Pierre den 17 september, 2008 kl 06:53

    Hear, hear. Helt sjukt.



  2. Gl@d den 17 september, 2008 kl 09:27

    fast samtidgit är det ett sätt att värna om en tradition, ett svenskt sätt att arbeta. Vi kan argumetnera för att staten är skild från kyrkan, och därmed ska inga böner förekomma eller så ser vi det som en del av vårt kulturarv.

    Kungen närvarar som Sveriges statsöverhuvud, misstänker att du vill ha en President…



  3. Andreas Ekström den 17 september, 2008 kl 09:40

    Kulturarvet kan man ju alltid manifestera på så många andra sätt. Här finns en princip att slå vakt om.

    Och ja, en president eller en premiärminister eller en tomte med grön hatt – så länge han eller hon är folkvald!



  4. Gl@d den 17 september, 2008 kl 11:20

    Andreas, det är inte mycket som jag inte håller med dig om, men i en sak håller jag inte med dig. En folkvald President skullöe inte tillföra Sverige något ,u tan mest vara en post för f.d. politiker. Att ha en kung ger så mycket mer PR mässigt i resten av världen om man jämför med en president då det ger en air av kontinutet. JAg var i USA när kungen kom på besök och helt plötsligt visste alla nyhetstittande amerikaner vad Sverige var, smat ett antal icke nyhetstittande. Senare var Finlads president på besök och ingen visste mer om Finland för det.

    Samtidigt som vårt statsöverhuvud inte har annat än en cermoniell roll så anser jag att en kung är bättre. Det är samtidigt en apolitisk postion som kan verka samlande över parti- och blockgränserna. Jag tänker exemplevis på Tsunamin i Thailand osv.

    Jag har fått nog av gamla politiker som det är, President Persson eller President Fälldin – nej det räcker som det är.



  5. Andreas Ekström den 17 september, 2008 kl 12:00

    Kanske har du rätt. Det är bara den demokratiska principen som känns så viktig: ämbeten med makt skall icke kunna ärvas.

    Och sedan är det ju en annan sak att vår nuvarande kung så uppenbart så länge har vantrivts i sin roll, som han knappast är lämpad för. Har monarkin i Sverige överlevt honom, så tål den vad som helst. Nästa monark tycks ju betydligt bättre lämpad.



  6. Anders den 17 september, 2008 kl 01:10

    Rubbt.se!



  7. Fredrik I den 17 september, 2008 kl 01:31

    Gl@d, om CG Bernadotte (eller Victoria) i en framtid vill kandidera till en presidentpost står det dem fritt. De kan ha ”En air av kontinuitet” som valslogan. Du kan rösta på dem. Jag kommer inte att göra det, men kommer att acceptera majoritetens beslut.

    Som det är nu förvägrar du mig rätten att rösta fram min statschef, och det accepterar jag inte.



  8. Gl@d den 17 september, 2008 kl 02:16

    Käre Fredrik I

    Jag förvägrar dig inget! Det står dig fritt att söka ändra Sverige till en republik genom allmänna val – rösta fram det parti som vill ändra Sverige till en republik. Än har det inte skett, även om SAP och V har haft det i sitt partiprogram.

    Om Sverige skulle bli en republik genom en ändring i grundlagen så skulle jag acceptera majoritetens beslut, då även jag är en demokrat som gillar att debattera och diskutera.



  9. JM den 17 september, 2008 kl 09:18

    Somligt som ärvda privilegier är inte förenligt med demokrati och det känns tungt att riksdagen inte upptäckt det, eller är ceremonin viktigare? Jag kan inte se det som något annat än en pinsam rest från ett feodalsamhälle.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.