Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Skönheten och odjuret

Hos Google i torsdags träffade jag bara som hastigast den fascinerande Stina Honkamaa igen. Hon är Googles svenska vd, och en virvelstorm av energi och skärpa. Resumés Viggo Cavling kom dit samtidigt och slet upp mobilkameran och sköt snabbare än sin egen skugga. ”Skönheten och odjuret”, kluckade han, med Stina och mig i sökaren.

”Vem var vem då?”, sa vi samtidigt.

Viggo sa också: ”Andreas! Googles största fiende!” och skojade så klart. Men det påminde mig igen om hur polariserad all offentlig debatt om något stort, intressant och bitvis kanske kontroversiellt som Google blir.

Jag är i delar av offentligheten förmodligen stämplad som ”Google-fiende”. Och i takt med att jag lär mig mer och i takt med att nyanserna blir fler och mer skiftande, så känns varje tanke på sådan tydlig etikettering och polarisering lite obehaglig. Massor av människor som läser ”Google-koden” i april kommer att göra det utifrån något slags uppfattning om min ”grundsyn” på företaget. Sådana personer riskerar verkligen att förstå boken helt annorlunda än vad jag hade tänkt.

Välkommen till bokskrivarens verklighet, lika bra att jag påminner mig själv om det också: Jag har ingen som helst kontroll över hur det jag skriver blir läst…

6 Kommentarer

  1. Björn Owen Johansson den 5 december, 2009 kl 03:03

    Jag tycker att det mesta som du tidigare skrivet om Google har varit snarare ifrågasättande än kritiskt. Du har reflekterat över konsekvenser utan att dra slutsatser och alltid avslutat med ett frågetecken.

    Oj, vad jag ser fram emot boken!



  2. Andreas Ekström den 5 december, 2009 kl 10:20

    Det är många frågetecken i manuset, det är det. Jag har en fras som ledstjärna för mig själv: Skilj på ”kritiskt förhållningssätt” och ”negativt förhållningssätt” och lämna ingen som helst plats för det senare.



  3. Rasmus den 5 december, 2009 kl 07:00

    Oj, vad jag känner igen det dilemmat.



  4. Andreas Ekström den 6 december, 2009 kl 11:13

    Det är otäckt för textmässiga kontrollfreak som jag…



  5. Jack den 7 december, 2009 kl 03:12

    Även om din bok inte är en partsinlaga så lär det bli intressant att se om någon kommer att vilja använda den som en sådan. Google-kritiska journalister som ser Google som en utarmare av tidningarna kommer säkert att hoppas på att kunna få vatten på sin kvarn. De som ser Google som en informationshamstrande storebror kommer att spana efter sådana tecken osv…….Blir spännande att se reaktionerna.

    Jag kommer i sammanhanget att tänka på Ken Auletta som inte gör någon hemlighet av, i intervjuer iallafall, att han anser Larry och Sergey vara lite världsfrånvända kufar som inte begriper sig på fysiska saker som exempelvis trycksaksprodukion (”they fly at 10 000 feet”) Dylika anekdoter landar väldigt mjukt i amerikanska TV-studios befolkade av gamla mediarävar som tröttnat på att två nördar nu (i deras mening) håller på att skjuta tidningsvärlden i sank..

    Egentligen vet jag förstås inte om Auletta verkligen tycker så om Larry och Sergey men det är tydligt att han känner sig tvungna att leverera lite smaskiga anekdoter innefattandes rollerblades, hög iq, ingenjörsmentalitet och det barnsliga oförstånd inför de vanliga hårda villkor som författare och journalister lever under som följer därav (detta baserat på vad jag sett i intervjuer med honom, har ej läst hans bok ännu).

    Mitt intryck är att Auletta förstärker lite, särskilt i intervjusituationer, för att det från traditionellt mediahåll finns ett sug efter sådana berättelser. Ska som sagt bli väldigt intessant vad det finns för förväntningar på vad du levererar med din bok (som för övrigt kommer att sälja väldigt bra, ämnet är hett just nu, strålande timing, det här blir en hit).



  6. Andreas Ekström den 7 december, 2009 kl 10:57

    Aulettas bok är bra. Den lyckas med en sak som jag också vill klara: Den förhåller sig kritisk, men inte negativ.

    Sedan är det förstås så att man i tv-soffor måste leverera lite smaskiga oneliners. Det kommer jag förmodligen också att göra. Men så ofta jag kan kommer de att inledas med meningen ”Det här kan man se på ur flera olika synvinklar…”.

    En del tror att boken kommer att sälja bra. Jag har dock väldigt låga förväntningar där. Väldigt få svenska böcker säljer bra. Så är det. Boken trycks i 3 000 exemplar som förstaupplaga, och om vi säljer dem kommer jag vara jättenöjd.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.