En skillnad är väl att artisten bruka tjäna pengar på meet & greet via en tredje part; oftast något av de företag som sponsrar artisten. Via lotterier eller tävlingar ordnar de back stage-möten för ett fåtal lyckliga.
Det Eric Saade gör är väl snarast att han tar kontroll över den handeln själv? Skippar mellanleden och ordna med en gräddfil för den som har en rik, snäll och generös mamma eller pappa.
Silfverjim: Nej nej, Eric har givetvis sålt bra – bara inte alls som förr, då inte illegala modeller och legala modeller med pinsamt låg ersättning stod för den huvudsakliga distributionen. Hade det varit så att musiken gav en rimligare ersättning till upphovsman och artist hade han knappast gjort det här försöket, men den risk för badwill som fanns…
Bertil: Så har jag inte tänkt på det, där har du en klar poäng!
”Hade det varit så att musiken gav en rimligare ersättning till upphovsman och artist hade han knappast gjort det här försöket, men den risk för badwill som fanns…”
Fast han har väl själv sagt att han gjorde det eftersom stora stjärnor som Beyonce gör det (som tar sextusen för backstagetid, tror det finns andra storstjärnor som tar mycket mer dock). Saade anser sig alltså vid tjugoett års ålder ha rätt att vara mångmiljonär i nivå med de allra största. Jag funderar över om det är den sortens rimliga ersättning som nya digitala tjänster förväntas hosta upp.(har för mig att du twittrade om att Spotify och Itunes betalar för dåligt) Det är ju omöjligt. Jag tycker nästan lite synd om de entreprenörer likt Daniel Ek som iallafall försöker sig på något men som ändå möts av missnöjde för sin oförmåga att göra musiker stenrika på nolltid som på nittiotalet.
Hans första skiva blev tvåa på albumlistan, den andra, volym 1 OCH 2, blev etta.
Och det är detta du menar med att Saade inte kan sälja sin musik?
En skillnad är väl att artisten bruka tjäna pengar på meet & greet via en tredje part; oftast något av de företag som sponsrar artisten. Via lotterier eller tävlingar ordnar de back stage-möten för ett fåtal lyckliga.
Det Eric Saade gör är väl snarast att han tar kontroll över den handeln själv? Skippar mellanleden och ordna med en gräddfil för den som har en rik, snäll och generös mamma eller pappa.
Silfverjim: Nej nej, Eric har givetvis sålt bra – bara inte alls som förr, då inte illegala modeller och legala modeller med pinsamt låg ersättning stod för den huvudsakliga distributionen. Hade det varit så att musiken gav en rimligare ersättning till upphovsman och artist hade han knappast gjort det här försöket, men den risk för badwill som fanns…
Bertil: Så har jag inte tänkt på det, där har du en klar poäng!
”Hade det varit så att musiken gav en rimligare ersättning till upphovsman och artist hade han knappast gjort det här försöket, men den risk för badwill som fanns…”
Fast han har väl själv sagt att han gjorde det eftersom stora stjärnor som Beyonce gör det (som tar sextusen för backstagetid, tror det finns andra storstjärnor som tar mycket mer dock). Saade anser sig alltså vid tjugoett års ålder ha rätt att vara mångmiljonär i nivå med de allra största. Jag funderar över om det är den sortens rimliga ersättning som nya digitala tjänster förväntas hosta upp.(har för mig att du twittrade om att Spotify och Itunes betalar för dåligt) Det är ju omöjligt. Jag tycker nästan lite synd om de entreprenörer likt Daniel Ek som iallafall försöker sig på något men som ändå möts av missnöjde för sin oförmåga att göra musiker stenrika på nolltid som på nittiotalet.