Bokförlag och dess betydelse

Läser helgtidningar och ser igen alla dessa lysande recensioner: massivt intelligent beröm till Lennart Hagerfors, Maciej Zaremba, Helena Granström och Tomas Bannerhed. Och till min bok, för all del. Vad har vi gemensamt? Vi är alla utgivna på Weyler förlag, av Svante Weyler.

Samtliga fem böcker som detta lilla förlag har utgivit hittills i höst har hittat rätt, och det kommer fyra till – Marilynne Robinson och Merete Lindström är bland författarna. Frågan är om något så litet förlag har haft sådan otrolig framgång hos recensenter på en kort del av en säsong någon gång.

Så där skulle man kunna sluta en sådan här liten inlaga, med att gratulera Svante till att han är så rasande skicklig på sitt jobb. Men jag slutar inte där, för jag tänker på Piratpartiet i dag. Det är ju ändå valhelg. Och så tänker jag på alla dessa okunniga rabiata debattörer som för sådär tio år sedan avfärdade bokförlag som ”onödiga mellanhänder”. Som skrev debattinlägg om det förträffliga att bara ge bort sina alster online. Dessa debattörer hade för det mesta det gemensamt att de saknade publik, och att de inte förr och inte senare lämnat några betydande avtryck.

Låter det elitistiskt? Inte alls, det är tvärt om: det är kollektivistiskt. Det är den kollektiva processen jag försvarar. Att skriva en bra bok är nämligen inte en människas verk. Bara djupt okunniga personer tror det. Jag skulle stå mig slätt utan en skicklig redaktör, utan en rasande effektiv formgivare, utan en briljant omslagsmakare, utan en korrläsare med falkblick, utan förlagets samlade kunnande och resurser för att nå ut till dem som vill läsa.

Jag kunde ha publicerat en långt sämre och fulare version av ”Att hitta” på min hemsida. Den hade inte räknats som något. Få människor hade hittat den. Jag hade inte kommit i närheten av mitt bästa skribentjag. Jag hade inte lärt mig någonting.

Ni som köper böcker, ni betalar för allt detta.

”Det är bara en bit plast”, sa piraterna om cd-skivan. Gud, vad jag hoppas att de skäms.

Men igen: grattis, Svante, Tove och Minna. Ni är TRE personer. Och ni driver trots er litenhet ett av landets i särklass mest tongivande förlag. Det är en ära att få jobba med er, och den känslan är jag säker på att alla era författare delar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.