Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

En stickning i lådan

Min kamrat och kollega Lasse Brundin är fotograf. Han har under ett och ett halvt år haft en så kallad ”stickning i lådan”. Något han likt en fröken Jansson kan ta fram och greja med på de lediga stunder han aldrig har.

På något sätt måste han ändå ha hittat sådana stunder, för nu är stickningen klar. Och den är ingen stickning, utan en dokumentärfilm, om en man som heter Jörgen Johansson, som är musiker och fotograf och besatt av Bruce Springsteen.

I går kväll var det premiär på Galleri Gate 38 i Malmö. Vi var kanske sjuttio personer där, branschfolk, vänner, i många fall personer som kan räknas i båda kategorierna.

Det går inte att förklara den här filmen, men… vilken film han har gjort! Jag såg Emma Larsson torka tårarna både en och två gånger, jag hörde Åsa Sjöströms gapskratt från andra sidan rummet, jag såg den pensionerade DN-fotografen Ingvar Andersson göra den långa varma applåden efteråt till en stående ovation.

Jag var helt tagen. Jag visste att Lasse kan fotografera, och jag har ju sett att han kan göra webb-tv till Sydsvenskan. Men jag hade ingen aning om att han hade ett så fint berättande i sig. Om man arbetar på en filmfestival eller en tv-kanal och sysslar med inköp av dokumentärfilm, och INTE tar kontakt med Lasse för att titta på den här filmen, så sköter man inte sitt jobb. Jag menar det. Den är fantastisk, bara rakt igenom fantastisk.

Detsamma kan man säga om Lasse. Vi har känt varann sedan 1998, då vi började spela i samma band, Cover Story, som alltid och för evigt levererar Bonnierkoncernens stekhetaste öldrickarrock… Lasse är en person som alltid säger ”bra, det gör vi!” när någon kommer med en idé. Han är en person som alltid har en grej på gång. Han har i perioder målat, egensinnigt och kul, och en av hans tavlor hänger i mitt vardagsrum. Han gör sidoprojekt och utställningar och skriver låtar och spelar in och är, kort sagt, en människa som gör.

Och så här såg han ut i går kväll. Om ni undrar.

5 Kommentarer

  1. Monika den 13 maj, 2011 kl 01:15

    Hej!
    Så fint skrivet o beskrivet.
    Det var helt magiskt, slitet ord men passar bra den här gången.
    Jag o Lasse fällde ett par tårar igen imorse när vi plockade ihop grejorna. Vilken man han är!
    Hälsningar Monika



  2. Charlotte den 13 maj, 2011 kl 05:11

    Monika på Gate 38 rådde mig att åka till Hässleholm ikväll. Missade igår – för höra mer på måndag.
    Magiska ögonblick är speciella.
    Får se om jag kommer iväg ikväll.

    /Charlotte



  3. Lotta den 14 maj, 2011 kl 01:03

    Tack Andreas!! Sååå fint sagt.
    / Lotta



  4. Nikki den 31 juli, 2012 kl 12:11

    Vad vackert du skriver om far min! Jag är stolt över honom och vad han gör!



  5. Håkan Thorsson den 1 augusti, 2012 kl 01:26

    Han är ett livets salt



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.