Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Sommar

Nu borta från sociala medier, igen, på obestämd tid. Säkert inte för alltid. Instagram behöver jag till exakt ingenting, Twitter har ett visst värde för intake, LinkedIn har ett visst värde för marknadsföring och internationell dialog. Och Facebook?

Tja, man finns knappt i mitt jobb utan Facebook.

Jag avskyr det, men sant är det. 

Hade jag kunnat sätta upp ”Min nästa lever” med 23 dagars varsel och sälja ut en teater utan Facebook? Inte en chans.

Hade jag kunnat ge ut ”Gör nu bara exakt som jag säger!” och lyckas med att sälja och distribuera den helt själv tills två tryckningar tog slut utan Facebook? Aldrig i livet. (Det kommer fler exemplar efter sommaren, förresten. Bara att beställa genom att swisha en hundring till 123 074 57 52 och ange sin postadress.)

Så jag måste åter till Facebook om jag tänker mig en framtid i yrket som föreläsare, utbildare, journalist, författare och moderator. Det är inte mycket att be för.

Jag har lagt ganska mycket tid på att sköta om mina flöden det senaste året. Jag tror att jag har avvännat totalt ungefär 400 personer på Facebook, mestadels personer som jag inte alls känner eller som jag har någon ytterst långsökt eller gammal koppling till. Det var trots allt en tankeställare vid storstädningen i juni att upptäcka att en gammal skolkamrat från tiden på International Baccalaureate var död sedan mer än två år tillbaka. Dessutom har jag tagit bort några personer som jag märker gör mig illa till mods, på något sätt – hur de pratar, vad de engagerar sig i och i vilket tonläge, eller i något enstaka fall faktiskt också någon som jag snarare borde ge en box på näsan i stället för att fegt avvänna utan kommentar. 

Men hur det än är: jag måste gilla mitt flöde. Jag måste kontrollera det i någon mening. Vill man läsa vad jag skriver i sociala medier kan välja ”Följ” där på Facebook. Man missar nästan ingenting då, det mesta låter jag ju ligga öppet. Men när jag vaknar ur narkosen med en ny lever, då är det kanske ändå så att jag vill välja att prata med en lite mindre krets, till att börja med. Till exempel.

Jag har också ”avvännat” Talarforum, den förnämliga talarförmedling jag har jobbat med så många gånger under tio år. Krisen under våren blev till slut för mycket för de ansvariga, och jag för min del kände att jag inte länge kan finnas kvar i deras stall, en känsla som många talare och seriösa förmedlare delar, vilket har lett till att det har startats nya intressanta verksamheter i samma bransch. Bra för alla, tror jag. Men i framtiden jobbar jag inte exklusivt med någon, utan med en rad olika förmedlare och agenturer – och om du vill boka mig, så börjar du direkt här hos mig, med ett mejl bara. Då kollar vi datum och stämmer av om det jag kan erbjuda också är det du behöver. Sedan i nästa steg ber jag en förmedling om hjälp med ett standardkontrakt och sådant. Hur enkelt som helst.

Värmen äter lite extra mycket på mig nu. Det är något med sjukdomen som gör mig extra trött tror jag, jag kände det redan för två år sedan i Arizona, jag som alltid har trivts även över 35 grader fick plötsligt totalt motorstopp i hettan. Vi befinner oss nu i Visby medan några kära närstående bor i vår lägenhet i Lund under tiden och har Lund som bas för sin sommar – vilket sannerligen inte är fel det heller. 

Om jag har tagit med mig min femtonkilos glassmaskin? Hur kan frågan ens ställas?

Well. Hur som helst. Här väntar slöbloggande, med samma ljuvliga riktningslösa känsla av att ingen alls läser eller stör med tummar upp eller ner, utan bara kommenterar vid sällsynta och trevliga tillfällen.

Den 1 juli kommer förstås också mitt nyhetsbrev som vanligt. Provläs ett via länken! Ge mig din mejladress om du vill åka med, jag tror faktiskt inte att du kommer att ångra dig.

2 Kommentarer

  1. Johan den 29 juni, 2020 kl 11:27

    Angående att följa på Facebook: Jag gör det, och uppskattar det. Vid ett par tillfällen har jag känt att jag har haft relevanta saker att tillägga (antingen till ditt inlägg eller till någon som kommenterat), men då har jag inte kunnat kommentera. Är det bara dina FB-vänner som kan kommentera, och är det isf ett aktivt val?



  2. Andreas Ekström den 29 juni, 2020 kl 11:29

    Ja, bara FB-vänner, och det är ett aktivt och nödvändigt val – jag har för många gånger råkat ut för hot, hat och dumhet som ger mig huvudvärk för att kunna ha det öppet. Idealiskt skulle jag vilja ha det som jag har det här: manuell förhandsmoderering. Här är problemet numera nästan borta, eftersom kommentarkulturen på bloggar har dött ut till förmån för FB-trådar.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.