Tåg och regn och Poison

En spännande tågresa pågår längsmed Södra stambanan, snart över gränsen in i Småland. Det piskar regn på tågets tak i en omfattning som gör att det verkligen hörs inne i kupén. Trots att jag lyssnar på Poisons enda bra album ”Native Tounge”. Tåget är försenat.

Men i dag fick jag underbara chokladkolor från Börslycke gård som föreläsningspresent – ge mig alltid choklad, alla människor, jag blir så otroligt snäll och medgörlig – och jag åt en stadig hotellfrukost i morse och en fiskburgare till lunch i sällskap med en kompis och känner mig liksom rustad för storm. Jag skulle bryta ihop och gråta som ett spädbarn om jag behövde gå ut en enda sekund i det här vädret, men… det behöver jag ju inte. För i Skåne – om vi kommer dit – är det inte storm. I Skåne är allt underbart. I Skåne badade vi på lunchen i går och det var lätt sexton grader vid Scaniabadet och eftersom jag av någon anledning inte längre behöver de där betablockerarna som sattes in för att minska trycket i min lever så kan jag återigen bada i kallt vatten och känna pulsen rusa utan att det samtidigt känns som om någon drar åt ett spännband om bröstkorgen.

Jag tänker på allt sånt där så ofta nu. Den enorma livskvaliteten i ett lunchbad. I att jag får läsa Melody Farshins ”Mizeria” och kalla det jobb. I ”Himmelsk kola choklad & havssalt” från Börslycke.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.