Alldeles nyligen avslutades den terminslånga ledarskapsorienterade utbildning jag har gått på Executive Foundation i Lund, en stiftelse knuten till Lunds universitet. (Läs mer om själva utbildningen här.)
Jag fick ett stipendium av Journalistförbundet för att gå utbildningen, och det var nog tur. Hade jag betalat själv hade jag nog varit på sämre humör, för trots en mycket inspirerande huvudlärare var det här en utbildning som enligt min mening har en bit kvar till något slags ”betalnivå”, för den som är bortskämd med skattefinansierad utbildning av hygglig akademisk klass.
Jag är den förste att digga akademisering och teoretisering av hart när vad som helst. Men just ledarskap och projektledning passar särskilt dåligt inklämt i teorimodeller, eftersom så mycket i det är beroende av unika egenskaper hos en unik grupp människor. Förutsättningar som inte låter sig systematiseras så lätt. ”Maggan Bengtsson på tredje våningen är galen” eller ”Pengarna tog just slut eftersom revisorn har gjort ett rasande elegant checkbedrägeri” eller ”Alla blev matförgiftade i kantinen dagen före den stora presentationen”. Såna grejer. (Därmed inte sagt att genomtänkta modeller och studier inte kan vara till stor hjälp – inte minst för den som i efterhand vill analysera en förändringsprocess, till exempel.)
Hur som helst. Är du journalist, och sugen på att vidareutbilda dig? Bra. Det tycker jag du ska göra; vi är i branschen generellt sett inte tillräckligt bra på det. Men välj noga bland de utbildningar som finns.
http://www.av.gu.se/Utbildning/grundniva/Projekt__projektledarskap_och_konflikthantering__15hp/
En gratiskurs som kanske kan fixa det där med Maggan är galen…Tror generellt att ”vanliga” kurser som man inte behöver betala för är bättre. Måste godkänna allt och alla om de betalar…
Ja, annars skulle man ju kunna reklamera. ”Jag har betalt för att ni ska lära mig det här, det är ju alldeles tydligt att ni inte har gjort det!”…
Vad lärde du dig? Vad kan du alltså ta med dig från den här utbildning och säga att du inte visste förut?
En hel del om förändringsteori och förändringsmodeller. Hur kan man schematiskt göra för att säkerställa att man inte missar något i en förändringsprocess? Typ så. En del intressanta övningar har fått mig att reflektera över hur jag funkar när jag själv ska ta ett projekt från a till ö och så vidare.
Men annars är det absolut de allmänmänskliga erfarenheterna man får av att vara i ett nytt sammanhang, av att träffa personer man annars inte träffar, som är den stora behållningen.
Intressant det där med att ”jag har betalt för att ni skall lära mig det här”. Exakt den inställningen har nämligen många föräldrar till den svenska grundskolan i dag: vi har betalt för att våra barn skall få betyg (ja, det är nog mer det än själva lärdomen som hägrar), så se till att fixa det.