Tillbaka

När någon inte förstår vad man skriver är det vanligt att frågor om en dold agenda dyker upp.

Det är en av många, många saker jag har haft skäl att tänka på under den senaste veckan efter den vid det här laget rätt bekanta krönikan i tidningen Journalisten, vid det här laget kommenterad av över sextio bloggare och i flera andra medier.

För att kanske förenkla både för mig själv och för sådana som tycker att jag tycker fel har jag bestämt mig för att sätta samman något slags samlingstext som dels enkelt formulerar mina basala ståndpunkter i frågor om upphovsrätt och filtjuveri. (Ja, jag vet, många av er tål ordet dåligt, men… Låt mig återkomma i det där dokumentet till varför jag gillar att använda det ibland, som ett slags motvikt till ordet ”upphovsrättsindustrin”, som jag själv ogillar på motsvarande sätt.) Där ska jag också ordna en liten länksamling, dels till sådant jag har skrivit i Sydsvenskan och i Journalisten, men också till kloka invändningar mot dessa texter.

Jag behöver lite mer tid på mig, men hoppas kunna samla något sådant under de närmsta veckorna i alla fall. Vi får väl se. Min arbetsgivare ställer ju samtidigt det helt rimliga kravet att jag skriver åt dem också…

***

Kan också berätta att det arbete som jag och Alexander Kuprijanko gör med att få till en sjusidig upphovsrättsspecial fortskrider. Vi har flera bra grejer på gång, men inser hur otroligt lite det är med sju sidor… Ett säkert tecken på att både Alex och jag har blivit väldigt, väldigt intresserade av den här frågan. (Därvidlag har tiderna förändrats! I det längsta kändes det som ett slags tråkig plikt att sätta ljuset på den här frågan från ett annat håll.)

För dem av er som inte känner till honom men är intresserade av frågan: I mitt tycke är Alexander den nyhetsreporter i Sverige som bevakar de här frågorna bäst. Han är superkunnig, pedagogisk, och som det tycks respekterad av människor med vitt skilda åsikter. Han håller i allt material som är av reportage- och nyhetskaraktär till vår special, medan jag är redaktör för opinionsmaterialet. Det ska bli riktigt kul att jobba mer med det här under januari.

Vi kämpar också med en balans: hur ger man de insatta något nytt att läsa, samtidigt som man är riktigt pedagogisk för den ganska breda allmänhet som inte har örnkoll på alla detaljer i det här? Jättesvårt, och en klassisk utmaning för ett stort massmedium.

Normalt pratar vi inte så här mycket om vad vi ska göra i tidningen framöver, men vad det gäller den här satsningen har vi kommit överens om att göra det. Vi tror helt enkelt att en sådan öppenhet gör sidorna bättre.

Men som sagt. Sju sidor. Det är ju ingenting…

0 svar på “Tillbaka

  1. Rekommenderar dig att ha ett långt snack med Anders Mildner, krönikör på samma avisa som du. Anders kommer sannolikt att förbluffa dig med sitt stora kunnande om demokratins grundstenar – lärdomar som du uppenbarligen saknar i fråga om FRA, IPRED, journalistiskt källskydd m.m.

    http://w2.sydsvenskan.se/mildner/

  2. Anders känner jag väl, vi pratar ibland och jag läser honom alltid! Som du ser finns han också i min bloggrulle här till höger. Han är också självklart en av skribenterna i vår upphovsrättsspecial.

    (Och så en fridsam påminnelse: Att jag inte ser på saken på samma sätt som du måste inte betyda att jag saknar kunskap om den…)

  3. Nejdå, det behöver inte alls betyda att du saknar kunskap, men det kan däremot betyda att du saknar väsentliga delar av den kunskap som krävs för att bilda sig en korrekt bild.

    Däremot företer du alla tecken på att vara en typisk journalist av det gammelmediala slaget.

    För att citera Linus Walleij, vars bok Copyright finns inte V3.0 jag kan rekommendera:

    Skall vi se det krasst är journalisterna experter på informationshandel. Det är väl egentligen den enda yrkesgrupp som redan långt innan datorernas tid levde på att enbart producera och bearbeta information. Journalister tycker inte att information, och därmed kunskap, skall vara fri och tillgänglig för alla.

    Tvärtom. Varje journalist (åtminstone varje fackjournalist) vaktar med näbbar och klor ”sina” små informationskällor, och är noggrann med att inte i onödan nämna var han får sin information i från. Journalisten är lika återhållsam och snål som de elitistiska och
    sekteristiska hackargrupperna.

    Det allmännas bästa, i och för sig – men även en journalist måste ju äta. Det gäller att skydda sin ”intellektuella egendom”. Sanningen är att den tredje statsmakten, likt staten och storföretagen, också den består av personliga kontaktnät och hierarkier där det gäller att kunna rycka i rätt trådar vid rätt tillfälle.

    Även journalister är fullständigt främmande för hackarnas etik, vilket inte minst färgar de reportage man gör om hackare.

  4. Hm, så du menar att jag bara skulle bry mig om den här frågan av oro för min egen månadslön?

    Linus Walleijs bild är en nidbild, möjligen delvis sann för kanske tio år sedan.

    Personer som engagerar sig i frågor om fri information och annat synbart altruistiskt borde ju inte ha så svårt att sätta sig in i att man kan engagera sig utan att en fråga är knuten till den egna plånboken. Eller? (Jag är helt enkelt så dryg att jag inte för ett ögonblick tror att jag kommer att ha svårt att försörja mig, någon gång i livet, samt så fri att jag kan formulera både åsikter och analys utan att behöva kontrollera dem med någon först…)

    Mitt engagemang till upphovsrättens försvar är alltså inte ekonomiskt, utan politiskt.

  5. i en kommentar ovan skriver du
    ”(Och så en fridsam påminnelse: Att jag inte ser på saken på samma sätt som du måste inte betyda att jag saknar kunskap om den…)” vilket i princip är identiskt med vad du inledde din post med – peka på att folk inte förstår.

    då är det kanske inte så svårt att gissa att ni alla känner så starkt för något att det knappast är bristen på kunskap som blir det drivande.
    ta ett steg tillbaka från elden och ni kanske ser det annorlunda.

  6. Ja, du har kanske rätt. Det där är skitsvårt. Jag tror, om vi kan ta lite utrymme till politisk filosofi, att nästan alla svenska ”offentliga” samtal styrs av ett slags teknokratisk syn.

    Det vill säga: Många av våra diskussioner går ut på att visa vem som har RÄTT I SAK. Som om det fanns ett absolut rätt, som om en opartisk tjänsteman skulle kunna räkna fram vilken lösning som är bäst för flest.

    I själva verket handlar ju nästan all politik och ideologi om skärningspunkter, om meningsutbyte och om att aktivt tycka väldigt olika därför att man är oense om vilka värden som kommer först.

    I en sådan värld FINNS det ju inte en teknokratisk lösning, ett objektivt rätt svar. Ändå diskuterar vi ofta så. Rick Falkvinge skrev i en bloggpost för någon vecka sedan att ”alla” som tagit del av ett visst material har dragit samma slutsats. Det är arrogant, givetvis, men det är också ett tecken på hur vi alla (för ofta) diskuterar: Som om det fanns ett facit.

  7. Och här är Falkvinges obetalbara formulering, som ett slags illustration till det problemet:

    ”För alla som faktiskt försökt förstå piraternas samhällsanalys har kommit fram till att den är korrekt. ”

  8. lol

    “För alla som faktiskt försökt förstå piraternas samhällsanalys har kommit fram till att den är korrekt. “

    Inför den artikel jag skrev för HD, hängde jag på piratpartisters bloggar, deras hemsida, deras forum och kom fram till att mycket som påstås är lögn, en felaktig bild av världen skapad utifrån någras maktbehov.

    Men jag har väl inte förstått på rätt sätt. I piratpartiets samhälle skulle både du och jag Ekström utsättas för omskolning.

    Falkvinge omger sig med ryggdunkare och ja-sägare, hans blogg går i mångt och mycket ut på att vältra sig i självförhärligande. Anhängarna älskar att se honom som den frihetskämpe han vill se sig själv som.

    Här kan Falkvinge upptäcka några andra som inte heller anser piraternas samhällsanalys vara ackurat;
    http://www.erikjosefsson.eu/Xz23CCvxY.mov

    Det här är kul;
    http://manage.svb.se/SvB_papper/154240/nummer_21/artiklar_nr_21/162895?searchString%3Autf8%3Austring=pirate+bay&search=S%C3%
    … inte ens ”The Pirate Bay” folket verkar tycka att ”Rätten att dela med sig” är så bra, åtminstone inte om de själva drabbas.

  9. @Andreas:

    Om du läser alla motargument lika slarvigt som du läste min kommentar, så förvånar det mig inte det minsta att du hamnar så snett i debatten om UHR som du gör. Läs om, läs rätt!

    Varken jag eller Linus säger att du bara skulle bry mig om den här frågan av oro för min egen månadslön.

    Men det är alltför uppenbart att du till att börja med inte fattat att hela UHR-komplexet består av tre sinsemellan klart avgränsade delar:

    1. Den riktiga upphovsrätten: ”Äras den som äras bör”. Det som lagstiftarna kallar den ideella UHR. Den rätt som finns förankrad i folksjälen sedan tusentals år tillbaka, och som vi inte ens behöver lagstifta om.

    2. Den så kallade kommersiella UHR: ett monopol som samhället godkänt för att vi samhällsmedborgare därmed skall få tillgång till kulturskapande som vi annars inte hade fått.

    3. Den så kallade ”närliggande rättigheten”: alltså att en artist som framför ett verk – oavsett UHR — får en rätt att slå mynt av sitt framförande.

  10. Just avgränsningen är en viktig fråga – ännu en av alla dessa som jag skulle vilja ha/få/ta tid att återvända till i en separat diskussion. Jag menar att upphovsrättens olika grenar inte är så enkla att separera. Vid ingrepp i den ekonomiska upphovsrätten påverkas också synen på den ideella upphovsrätten, och gränsdragningen blir inte alltid självklar.

  11. Ahhh… Så skönt att vi kan enas om någonting. Och jag ber oförbehållsamt om ursäkt för att ha påstått att du inte fattat avgränsningen och dess inbyggda problematik, det verkar du ju faktiskt ha gjort — vilket inte direkt framgått av dina tidigare blogginlägg i frågan.

    Då ser jag med spänt intresse fram emot de diskussioner dina framtida utvecklingar på området kan medföra. Kanske kan vi då göra den språkliga distinktionen mellan upphovsrätt (den riktiga) och kopieringsrätt (den kommersiella) mera tydlig för att undvika flera missförstånd?

  12. @Jenny-Maria:

    Det skulle underlätta en seriös diskussion väsentligt om du inte kläcker ur dig saker som: ”Men jag har väl inte förstått på rätt sätt. I piratpartiets samhälle skulle både du och jag Ekström utsättas för omskolning.”

    Det där är att försöka pådyvla läsaren ett intryck av PP på nåt sätt skulle vara samma andas barn som nåt slags kulturrevolutionärt kommunistkina…

    Min erfarenhet av piratpartister är att de flesta är extremt individualistiska, och att ett av huvudmotiven att de engagerat sig i partiet är just det starka frihetliga draget.

    Jag uppfattar både ditt inlägg här och artikeln i HD som så starkt färgade av dina antipatier att du egentligen inte är speciellt intresserad av att försöka förstå vad det är som driver piratpartisterna i våra ställningstaganden.

    @Andreas: Just vad det gäller gränsdragningen mellan den ideella och kommersiella så är väl JM’s sista länk en illustration om att även pirater tycker att den ideella rätten bör försvaras, att Pirate Bay inte vill att deras symbol ska användas i propaganda av deras politiska motståndare?

  13. Jo, så kan man naturligtvis tolka TPB om man vill vara riktigt välvillig.

    Men om någon säger ”jag önskar inte förekomma via er, eftersom jag avskyr sammanhanget” till TPB – vad får denna någon för svar då?

  14. Om någon skulle säga så till TPB, så skulle de säkert få antingen svaret ”varför har du då betalat för din annons här” alternativt ”varför har du då registrerat dig som användare här”.

    Dessa två kategorier är nämligen de enda som förekommer via TPB, bortsett då från TPB-besättningen själva.

    Men jag förmodar att du, ännu en gång, menade något annat än vad du faktiskt skrev…

  15. Det är en teknikalitet som jag menar inte är så viktig. Vissa människor är ju helt fokuserade på frågan om på vilken hårddisk viss information finns lagrad. Rättsligt tror jag att den frågan är mycket relevant, eller till och med avgörande. Moraliskt, massmedialt, är det just en teknikalitet. Saker görs tillgängliga via TPB, och man har som upphovsman ingen möjlighet att få ”slippa” förekomma hos/via TPB även om man skulle vilja. (I åberopande av den ideella upphovsrätten, till exempel.)

  16. Andreas, ska bli intressant att få veta hur du får all världens kopiatorer att gå upp i rök om någon skulle få för sig att kopiera din kommmande bok på en dylik apparat. Något att klura på i nyårsnatten. Tipsar inför det nya året om en författare som verkligen begripit UHR-problematiken, Anders Widén:
    http://djingis.blogspot.com/

  17. Det är ett oseriöst argument, cnab, kom igen nu… Man kan inte använda principen att det inte är någon skillnad bara för att det sker på internet, när internet är den mest genomgripande samhällsförändring vi har sett sedan elektricitetens breda genomslag.

    Internet är HELA skillnaden i en massa frågor. Som till exempel frågan om storskalig kopiering…

    Hur som helst, diskussionen ajourneras till… nästa år! Vi hörs då!

  18. ”Men om någon säger “jag önskar inte förekomma via er, eftersom jag avskyr sammanhanget” till TPB – vad får denna någon för svar då?”

    Inte helt jämförbart. I det aktuella fallet så använder upphovsmannen till bokomslaget deras logga i en kommersiell produkt som dessutom sannolikt har avsikten att skada deras goodwill. Å andra sidan är min personliga uppfattning att TPB är lite fel ute såvida inte illustrationen i sig är direkt kränkande. Det är helt rimligt och nån sorts ”fair use” att ”citera” deras logga i en bok som handlar om TPB, och de skulle vara orimligt att jag tex inte fick använda moderat M-et på omslaget på en bok som handlar om moderaterna.

    När det handlar om fildelning via TPB så är det ju inte så att den ideella upphovsrätten i allmänhet kränks, de distribueras ju oförvanskade inklusive för och eftertexter så ”äras den som äras bör” kriteriet är ju uppfyllt.

    ”Förekomma i sammanhanget” är väl allmänt sett inte ett krav som kan tillfredsställas traditionellt heller? En författare kan väl knappast med framgång klaga på ifall en handlare har placerat hans bok under beteckningen ”pornografi” även om författaren finner det förolämpande och vill att det ska heta ”erotisk skildring”?

  19. Jag tror att en sådan författare kan ha viss framgång om han ber om det, faktiskt. Han kan i alla fall räkna med att få föra en diskussion med bokhandlaren, som själv inser att han har ett ansvar för var han ställer sina böcker.

    TPB skulle bara svara ”det var ett jävla tjat. nej, nej och åter nej”, om den formuleringen känns bekant.

  20. Det må så vara, och att TPB är ohövliga är ett sten de själva hänger runt sin hals, men frågan var om författaren i praktiken har någon rätt att kräva något om i vilket sammanhang hans verk förekommer…

  21. @JM
    Jag skulle nog vilja påstå att artikeln på Svensk bokhandel som du länkar till är påhittad. Det låter väldigt olikt Peter Sunde att uttrycka sig så. Dessutom är han nog fullt medveten om att deras logotyp är Public Domain.

    http://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_Pirate_Bay_logo.svg

    ”The right to use this work is granted to anyone for any purpose, without any conditions, unless such conditions are required by law.”

  22. Varför skulle jag vara från vettet?

    På första länken (svb.se) får man uppfattningen av att Peter är sur enbart för att de stulit logotypen.

    På länken du bifogar får man förklarat vad Peter egentligen protesterar mot. ”Det känns som att de försöker sälja boken på oss istället för att sälja den på att de har skrivit något vettigt.” Det är väl inte så konstigt?

  23. Men… du kan väl ändå inte mena att du tror att vanliga branschtidningar (med gott anseende) lite då och då bara HITTAR PÅ artiklar? Utan källor? Eller med citat från personer som aldrig har uttalat sig? Jag lovar och svär, det fungerar inte så, inte ens nästan så. Det skulle bli årets medieskandal.

  24. Påhittad är kanske att ta i, ”tendentiöst citerad i syfte att ge ett visst intryck” kanske är mera lämpligt.

    Den senare artikeln ger ju ett sammanhang som förklarar de saker som citeras i SB.

    Om det är så att han anser att det är en knäpp vinkling att sätta piratrörelsen = TPB så kan det väl vara en rimlig och för all del hedervärd (att inte vilja ta åt sig äran för andras arbete) förklaring till varför han säger att han kommer att ta avstånd från boken, eller hur?

  25. Men oj, oj, oj… så det är rimligt att Sunde säger ”Jag vill inte att något som jag är upphov till ska kunna användas och spridas i sammanhang som jag inte godkänner.”

    Det är den rätten JAG argumenterar för att upphovsrättsinnehavare ska ha.

    Jörgen och Tobias om ni menar att det är befogat att Sunde klagar och att han har rätt att göra det. Varför har då artister som sprids via TPB inte samma rätt att säga ”Jag vill inte att något som jag är upphov till ska spridas via TPB.”

    Sunde respekterar inte andras rättigheter men tycker att hans egna ska respekteras – Sunde är en hycklare.

Lämna ett svar till Andreas Ekström Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *