Minnesbild från 17 augusti 2007:
Morfar Inge fyller 90, och det ska komma att bli hans sista födelsedag. Jag har bindefeldat hans kalas på ålderdomshemmet. Dukat i den stora fina samlingssalen, fixat tårtor och enorma mackor från konditoriet inne i Falköping. Burit över öl och vatten från Evaldssons livs tvärs över vägen. (Levi, den nu över 80-årige handlaren, är där varje dag, även om hans son numera sköter verksamheten.)
Bland kalasgästerna: min 95-årige farfar. Som inte bara tar sig dit för att hylla morfar, utan som plötsligt klingar i ett glas och håller ett tal till honom. Helt sammanhängande, kort, vänligt och innerligt och bara jättefint.
Morfar tackar, från den andra änden av långbordet:
”Jag hörde inte riktigt allt, Walter, men jag är säker på att jag förstår precis.”
