Engelsman eller amerikan?

Här är dagens tv-krönika, och man får nästan säga att den handlar om tv den här gången. (Däremot är den inte det mest spännande jag har skrivit precis, så har du mycket att göra ska du kanske inte prioritera den… Vill du däremot skjuta upp din nästa uppgift i tre minuter så är detta länken för dig.)

0 svar på ”Engelsman eller amerikan?

  1. tack för de tre minuterna.

    newcastle brown ale, suede, mo mowlam, east end, brighton och promenader i bloomsbury för min del.

    jag vill lägga till humorn:

    seinfeld, pablo fransisco och curb your enthusiasm vs peep show, russell brand och the thick of it.

    när du tillfälligt är över i england rekommenderar jag brittiska dramaserien ”red riding” (efter david peaces böcker med samma namn). grim.

  2. Fast vad gäller ditt språkexempel så är du väl lie grann ute och cyklar: Skillnaden mellan amerikanskt och engelskt ”can’t” ligger ju inte i *längden* på vokalen, utan i *vilket* vokalljud man använder: ”cään’t” på amerikansk engelska, och ”caahn’t” på riktig engelska.

    (Därmed torde förresten också min personliga preferens framgå. 🙂

  3. Såklart, men jag kom inte på något snärtigare sätt att skriva det…

    Ska man säga att det är en hypotes, snarare än en teori alltså? Varför funkar det inte med teori? Orden har blivit så utbytbara i vardagssvenskan, tycker jag, att jag inte har funderat över skillnaderna just i tidningsprosa.

  4. Du får verkligen inte kalla det för långt eller kort a. Det handlar inte om snärtighet. Det handlar om rätt eller fel. Det är ju som att säga att det är skillnad på vokallängden för helt olika ljud, jfr bokstäverna Ä och A.

  5. En teori är något som prövats, en hypotes har ännu inte prövats. Att begreppen används slarvigt i inte bara svenskan är olyckligt, och leder till sådant som att ID- och klimatfoliehattar försöker blanda bort korten genom att säga saker som att evolutionen/uppvärmningen ”bara är en teori!”, vilket de vet att en del uppfattar som att det handlar om hypoteser.

    Wikipedia:

    ”The term [theory] is often used colloquially to refer to any explanatory thought, even fanciful or speculative ones, but in scholarly use it is reserved for ideas which meet baseline requirements about the kinds of observations made, the methods of classification used, and the consistency of the theory in its application among members of that class. These requirements vary across different fields of knowledge, but in general theories are expected to be functional and parsimonious […]”

  6. Jag tackar lingvisterna för detta klarläggande! (Jag undrar hur tidningen skulle förhålla sig till en sådan här sak om vi hade strikt rättelsepolicy, av typen Expressen eller The New York Times…)

  7. Har du sett Bright Lights, Big City förresten? En sån nitisk korrekturläsning och rättelsepolicy borde alla tidningar ha. Om jag inte minns fel fanns där en rätt underhållande diskussion om den exakta betydelsen av ordet precipitous, där det hävdades att den då nya upplagan av The Oxford English Dictionary hanterade ordet alltför lättvindigt.

  8. Väldigt bra text, både smart och välskriven.

    Utöver NYT skulle jag vilja anföra min favorittidning, nämligen Slate, vars rättelsepolicy är snudd på otrolig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.