Andreas Ekström

Intro

Andreas liten

Hittills

5C04C647-5B3C-4954-BFF6-C52AE35A335D

Föreläsningar

Böcker

Länkar

Om upphovsrätt

English

Som officiant

Gardell om upphovsrätt och internet

I dag skriver Jonas Gardell i Sydsvenskan om anonymitetsfrågor och upphovsrätt på internet.

14 Kommentarer

  1. TobiasG den 18 maj, 2009 kl 07:43

    Fick just besked från polismyndigheten om att utredningen om ett mordhot mot mig nu läggs ner. Man kan hitta postkontoret som hotbrevet sorterats på men man kan inte spåra användaren. Posten borde kräva legitimation av alla som vill skicka brev och vägra förmedla brev utan avsändare.

    ”Demokrati handlar om att öppet kunna tillhöra partier, kyrkor och intresseorganisationer, att öppet kunna uttrycka sina åsikter utan att riskera att trakasseras.
    Det är den direkta motsatsen till det pöbelvälde sådana som Karl Sigfrid och Tele2-chefen Niclas Palmstierna vill skapa utrymme för.”

    Alternativet är att ALLA på Internet ska övervakas, precis som nämnts i kommentarerna på en tidigare bloggpost här. Vilka konsekvenser kommer det få för medlarskyddet? För de personer som anonymt vill kunna vara med i homosexuella webbcomunities maila sin advokat om pågående brottsmål?



  2. Björn Lindgren den 18 maj, 2009 kl 08:10

    Kan bara tacka och beundra den modige Jonas Gardell som sätter fingret på ett av världens mest akuta problem. Tack också till Sydsvenskan som vill och vågar publicera.



  3. Colldén den 18 maj, 2009 kl 09:35

    Det stämmer att moraliska spärrar lätt försvinner då sociala strukturer upplöses. Vad Gardell missar totalt när han jämför Internet med en krigssituation är att det väldigt snabbt uppstår sociala strukturer även kring de olika alter-egon som folk upprättar på nätet. Det finns inget behov av att kunna koppla detta alter-ego till den fysiska personen bakom datorn, och jag tror sen inte heller att möjligheten att spåra människors identitet på nätet i sig har någon effekt på hur folk beter sig när en sådan social struktur.

    Alltså, enbart möjligheten att spåra folk på nätet kommer inte göra att folk uppför sig bättre. Däremot om man tvingades identifiera sig med namn och personnummer varje gång man ville yttra sig på något vis… Skulle vi acceptera något sådant i ”verkliga livet”?



  4. Colldén den 18 maj, 2009 kl 09:37

    ”har inte någon effekt när en sådan social struktur saknas”,

    skulle det vara.



  5. Jesper den 18 maj, 2009 kl 10:00

    @Björn Lindgren
    Det är bara att beklaga att Jonas Gardell använder sitt goda namn för en bra sak utan att ha tänkt igenom konsekvenserna av sitt resonemang. Jonas bidrar till polariseringen, förenklingarna och i dess förlängning hotandet genom att bara ta hänsyn till myntets ena sida. Utan möjlighet till anonyma kontakter så faller källskyddet vid kontakter med media och fri opinionsbildning. Det är, faktiskt, allvarligare än ouppklarade brott mot enskilda.



  6. Andreas Ekström den 18 maj, 2009 kl 10:22

    Jesper: Nej, det håller inte. Gardell propagerar för att det ska vara MÖJLIGT för en internetoperatör att för polis redovisa användaruppgifter till exempel i händelse av olaga hot.

    Det är inte detsamma som att källskyddet skulle falla, inte ens nästan. Källskyddet innebär nämligen lagligt förbud för myndigheter att efterforska sådan källa.

    Den som vill höra av sig anonymt till en tidning kan alltså göra det via mejl även i fortsättningen. Och skulle man jobba på samma företag som man vill tipsa om, och det företaget råkar vara bredbandsoperatör? Ja, i det fallet rekommenderar jag snigelpost eller ett telefonsamtal. I andra fall tror jag att det är lugnt.



  7. P den 18 maj, 2009 kl 10:56

    Och om hoten görs från ett nätcafé?



  8. Andreas Ekström den 18 maj, 2009 kl 11:39

    Då kommer man inte åt dem.



  9. Björn Lindgren den 18 maj, 2009 kl 12:10

    Förhoppningsvis handlar detta om tidiga anpassningsproblem till en ny teknisk situation. Förhoppningsvis kan en demokratisk och positiv debatt leda till att vårt politiska och legala system hittar bra lösningar utan alltför stor fördröjning.

    Jag kom att tänka på bilsamhällets framväxt: I början fanns det nog inte så många trafikregler – fast det påstås att man inte fick köra fortare än att en gubbe kunde gå före bilen med en röd flagga. Men annars var det nog upp till var och en att se sig för och bromsa för kossor på vägen. Man körde efter bästa förstånd och ställde sig där man ville. Jag är gammal nog att minnas hur man hittade en tom plats vid trottoarkanten i stan och bara ställde sig där, och hastighetsgräns på landsväg fanns inte heller.

    Men trafiken ökade, och efter hand kom trafikregler, linjer, bilbesiktning, hastighetsgränser, rattnykterhet, stoppljus, filkörning, övervakning och andra åtgärder för att minska antalet olyckor och kaotisk parkering. Och jag tror att de flesta föredrar det i stället för någon sorts djungel i trafiken. I varje fall jag som har kört bil i ett land där man valde sida i trafiken efter eget val, där rödljus saknades och parkering var en fråga om vad plåten tålde.

    Det är surt att få böter för felparkering eller fortkörning, det skulle vara pinsamt att få utslag i alkotestet, men skulle “friheten” från detta vara värt priset? Varför skulle Internet vara annorlunda? Det är egentligen bara ett nytt transportmedel med ett annorlunda vägnät.

    Däremot gör den tekniska karaktären och den geografiska gränslösheten att det kan vara svårare att hitta en lösning med bra avvägning mellan skydd och frihet.



  10. Jesper den 18 maj, 2009 kl 12:10

    @Andreas
    Jag uppfattar Gardells text som att han är emot anonymitet på internet, vilket var vad min kommentar syftade på.

    Att tvinga ISP:er och telefonioperatörer att lagra trafikdata, vilket blir konsekvensen av att inte acceptera att de raderar sådan information, har jag svårt att acceptera. Tänkte man så fel när man uttryckligen förbjöd dem att spara sådan data att man nu ogenerat kan vända 180 grader och tvinga fram sparandet?



  11. Sune den 18 maj, 2009 kl 12:12

    Återigen framställs saker som unika för internet som inte är det. Det begås brott dagligen på öppen gata som aldrig reds ut för att man inte kan få tag på de som står bakom brottet. Istället för att på nätet mordhota någon och beskriva vad som ska ske med liket har man i tusentals år anonymt kunnat sätta upp en affisch med samma budskap på stadens torg.



  12. Andreas Ekström den 18 maj, 2009 kl 01:24

    Sune: Det har du rätt i, förstås, men lagstiftarna har historiskt tagit rätt lite hänsyn till vad som är möjligt att beivra – de har sagt ”är detta rätt eller fel?”, och nog finns det skäl att fundera över vad som kan vara internetspecifikt vad det gäller olaga hot?



  13. Christian den 19 maj, 2009 kl 03:17

    ”Återigen framställs saker som unika för internet som inte är det.”

    Ingen har sagt att det är unikt, däremot att möjligheterna är annorlunda. Det är bara att ta ditt exempel och se hur många mordhot som uttalas via internet jämfört med hur många mordhot som uttalas via affischer. Självklart ligger här en stor skillnad!



  14. Robert Andersson den 23 maj, 2009 kl 06:18

    Förbjud alkohol om ni vill få ner antalet mordhot 😉



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.