Jag läser sällan tidningars huvudledare, eftersom jag generellt har svårt att förhålla mig till osignerade texter. (The medium is NOT the message. The SENDER is the message. McLuhan featuring Ekström.)
Men: Fick just sms från en kompis i Stockholm som noterat vad jag själv missat då jag läste DN i morse – nämligen att min krönika i Journalisten uppmärksammas i DN:s huvudledare i dag.
Fortsätt granska piratpartiet, vi behöver mer bevis för att vi är ett tydligt alternativ i europaparlamentsvalet.
Absolut, partiets existens är ett reellt hot mot upphovsrätten och, tror jag, i förlängningen en del andra värden också. Vi får väl se hur diskussionerna utvecklar sig.
Jag börjar dock fundera på om jag förhastade mig när jag skrev att partiet mycket väl kan ta en parlamentarisk plats 2009 eller 2010. Om man jämför med hur det har sett ut i andra opinionsmätningar, för andra liknande rörelser, så är det nog kanske ändå inte så väldigt mycket som talar för det. Men uteslutet är det förstås inte. Chanserna är säkert som störst 2009, där valdeltagandet blir lågt.
För en riksdagsplats krävs det förmodligen någonstans i storleksordningen 200 000 röster, att jämföra med de drygt 30 000 som partiet fick 2006. Det tror jag nog egentligen blir för svårt att nå.
Vad i upphovsrätten menar du att PP är ett reellt hot mot?
Finns det några fördelar med partiets existens? Eller kanske rättare sagt de frågor de driver?
Jag tror det, men jag är allvarligt intresserad av lite mer djupare åsikter/tankar om vad som hotas och vad som ev. kan bli bättre.
Problemet är ju oftast att här stannar debatten med att ena sidan skriker nått i stil med ”man måste få betalt”, ”man ska ha rätt till sina verk”, ”man kan inte övervaka internet”, ”tekniken går inte att stoppa” etc..
Så, jag är uppriktigt intresserad (och säkert många med mig) med vad du ser som hot och ev. möjligheter med partiets politik.
Perty: Mycket bra fråga! Den är värd en helt egen text någon gång. Det är alltid intressant när en person som har tagit ställning för en grundläggande princip testar att argumentera för motsatsen. (Jag skulle älska att höra Rasmus Fleischers bästa argument FÖR upphovsrätten, till exempel.)
Piratpartiets engagemang i frågor som rör nätintegritet och övervakning tror jag är jättebra för diskussionen.
Men engagemanget för att så kraftigt inskränka den ekonomiska upphovsrätten tror jag i sig leder till en förflackning av synen på den ideella upphovsrätten. De två går inte att dela på så rakt och rent som Piratpartiet och andra företrädare för piratkulturen ibland gör gällande.
Om den ideella upphovsrätten ser ut som i dag? Ja, då har jag rätt att begränsa de sammanhang som min egenhändigt skrivna sång förekommer. Jag har alltså i moralisk mening rätt att säga ”jag vill inte förekomma via The Pirate Bay”, om den ideella upphovsrätten ska respekteras. Den ideella och den ekonomiska upphovsrätten sitter samman av en anledning – det handlar ytterst om respekten för upphovsmannens arbete, och den respekten kan uttryckas eller manifesteras på olika sätt.
@Andreas
Förstår jag dig rätt om du menar att om man skulle inskränka den ekonomiska upphovsrätten så skulle även den ideella rätten urgröpas?
Det finns väl många frågor men om jag får fråga vidare lite så undrar jag då om det verkligen är dåligt att man t ex inte kan påverka spridande av sina publicerade verk?
Visst finns det ett ekonomiskt argument här, som många förspåkare argumenterar med. Men det finns även andra argument, som bl a folkbildning (varför t ex biblioteken skapades).
Vilket jag får till den grundläggande frågan, vad är syftet med upphovsrätten?
Är syftet att gagna individen eller samhället eller båda två? Hur ska propotionerna vara?
Du ställer bäst frågor av alla här, tror jag! Jag ber att få återkomma till även detta i nya separata inlägg.
@Andreas
Trevligt, jag håller mig ajour.
Jag undrar om du kan hjälpa mig att förklara något som för mig som inte har erfarenhet av journalistik ter sig som ett mysterium. Gåtan är denna: när DN-ledaren uppmanar till granskning av Piratpartiets agenda, vem riktar man sig till? Läsarna? Det vore ju konstigt, det är ju snarare läsarna som borde uppmana DN att granska olika företeelser. Till tidningens egna journalister? Det vore mer begripligt. Men varför går man inte till någon redaktionschef direkt och säger att nu får ni ta och granska pp? Eller vänder man sig till andra tidningar? Märkligt i så fall; om inte DN brytt sig om internetpolitiska frågor, varför skulle andra tidningar göra det. Eller kanske uppmaningen ska ses som ett slags löfte: från och med nu kommer DN att börja granska Piratpartiet. Det vore ju önskvärt, men varför inte formulera det som ett löfte då?
DN-ledaren tror jag tänker sig tala till ”samhället”. Alltså både egna kolleger och andra journalister, men också varje enskild väljare, oberoende opinionsbildare och… Ja, alla.
DN-ledaren skrivs däremot, som alla ledare, som ett resultat av en process som bara omfattar ett litet fåtal personer på ledarredaktionen. Denna ledarredaktion har inget inflytande över vad tidningen i övrigt bevakar – där ska nyhetsvärderingen göras självständigt. Ledarredaktionens uppdrag är däremot att formulera något slags åsikt, som grundar sig i ägarnas politiska hållning och syn på världen. En ordning som har funnits länge, men som nystartade tidningar sällan eller aldrig väljer.